Norrlandsresan: Ångest, vackra vyer och myggkaos
















Jag kan inte säga så mycket om ångest men väldigt mycket om att inte kunna hantera stress som uppkommer när jag tappar kontrollen. Hur jag hanterar det? Inte alls. Usch. Är verkligen mitt sämsta jag i dem situationerna. Har tokgråtit på mer än en flygplats... Senast när jag skulle just till Kiruna och flyget blev inställt när vi satt i det och jag som bokat flyg/bussar/fjällstationer/fjällstugor och vandrarhem ett halvår tidigare fick alla mina planer raserade på 5 minuter. Borde lära mig att hantera det på ett bättre sett än att panikgråta och låta folk omkring mig lösa allt...
Din resa och äventyr kanske inte är samma som att "vandra med tung ryggsäck" men det du upplevt är något helt annat som jag är är så imponerad av. Tycker det är så fascinerande hur du vågade åka själv, utan scheman och bara se vad som hände, stanna där du ville. Tror det är minst lika storslaget som att vandra på en förutbestämd led, fast på olika sätt.
Känner att jag blir långrandig och luddig men kort sagt, älskar att följa med på din Norrlandsresa och framför allt hur personligt och fint du skriver! (Plus alla galet vackra bilder du tar)
Du är bra och modig! Jag hälsade på min syster i november 2015 och på vägen hem var det storm. Jag åkte buss och hade ångest i 4 timmär för jag blir stressad av att åka på motorväg nu för tiden. Satt och blundade en del och sms:ade med min man. Dagen efter var jag helt sjukt trött! Så vettetusan hur jag hanterar det hehe.
Jag måste verkligen åka dit. Varje inlägg du skriver gör mig mer och mer säker på att jag måste dit!
Jag är dock rädd för att min ångest ska stoppa mig eller förstöra min resa. Alltså har jag tyvärr inga tips eftersom jag själv lider av det och inte vet hur det ska hanteras.
Otroligt vackert! Jag har längtat efter att kika in på dessa inlägg och åh jag förstår varför :D Så fint! Svårt när ångesten hindrar en sådär. Tror att det för mig har handlat mycket om att hitta värdet i mig själv, förståelse för mig och vad saker innebär för mig, utan att jämföra mig med andra. Det är så orättvist att jämföra sig själv med andra. Vi är så olika.
Hahahaha, alltså va?! Bortjagad av helikopter mitt i norrland liksom?! Låter ju helt bizarrt! Men jag antar att det ligger en del profit bakom det med...
Så glad att jag hittade tillbaka till din blogg. Följde den en sväng och sen vet jag inte vad som hände (med mig), men jag slutade följa, så jag har missat massor. Men har nu läst ikapp mig om din norrlandsresa! Så underbart modigt att våga!
Tråkigt att det varit mycket folk, och att du känt dig mindre äventyrlig med ditt äventyr när du sett vana vandrare. Men tack för förvarningen. Jag ska göra ett äventyr i sommar jag har tänkt, och risken är ju att jag kommer ha ångest och så när en ser alla hurtiga människor som är vana att vandra å ha sig.
Jag vet faktiskt inte hur jag reagerar, ångest och vilja att sticka därifrån, försöka hitta nåt annat bra istället. Men det är inte så lätt alla gånger.
Hahaha, måste bara skratta, låter så roligt med din kommentar om hjortron! "Exotiskt"
Jag kommer från en liten by ca 16 mil norr om Sundsvall, inåt landet. Har minnen från när jag var liten om hur jag var ute och plockade alla möjliga bär med min mormor, bland annat hjortron. Så det blir så kul (på ett positivt sätt) att läsa det du skrivit. :)
Och jag förstår ju, dom växer ju inte så långt neröver i Sverige. Och jag blir lika till mig när jag ser igelkottar, eller andra vilda djur (för djur är det bästa).
Ser fram emot fortsättningen på din norrlandsresa! :D