Norrlandsresan: Ångest, vackra vyer och myggkaos

Dag 6 - Nikkaluokta och Krokvik
17/8
Vi började med att åka till Nikkaluokta. Det är där ifrån man bland annat kommer till Kebnekaise.
Parkeringsstrul och åsynen av alla smala, hurtiga, "riktiga" vandrare som levde min dröm gjorde dock att ångesten skuggade allt annat och vi åkte ganska snart. Strax bortanför stannade vi vid en parkering och gick upp på en höjd med en helt fantastisk vy över bergen. Plötsligt kom dock en helikopter och landade bara tio meter bort, helt stört. 
 
På kvällskvisten tog vi en tur ut igen. Stannade vid Krokvik där ljuset var helt fantastiskt fint men myggen olidliga. Såg dock hjortron! Ett till stopp längs vägen vid en liten älv och sedan hemfart.
 
Vid Nikkaluokta var det verkligen packat med folk. Vi fick cirkulera runt pakeringen många varv innan vi ens kunde stanna bilen, till slut tror jag vi råkade ta någon personalparkering. Så mycket folk gör mig alltid väldigt stressad, och kanske särskilt när min inställning var en lugn dag i naturen. Jag kände mig också så galet malplacerad bland alla glada, vältränade vandrare med svindyra Fjällräven-byxor och enorma ryggsäckar. Jag kände mig så futtig där och då, vad var egentligen mitt eget äventyr i jämförelse? 
 
 
 
 
Vädret var dock helt otroligt som ni ser. Härifrån blev vi sedan bortjagade av en helikopter vilket inte precis hjälpte mot ångesten. Vi hade tydligen satt oss just där de landade under någon turist-helikoptertur men inte en skylt fanns till varning, dock en hög med bensindunkar som hädanefter kommer vara tecken nog att gå vidare. 
 
Vid solnedgången gav vi oss iväg igen. Vi bestämde oss för att ta vägen mot Abisko och hitta någonstans längs vägen att stanna. Det blev en plätt vid Krokvik, där solens sista strålar målade hela världen i varma färger. 
 
 
Vi stannade så länge vi kunde, men även dränkta i myggmedel blev vi snart helt prickiga. 
 
 
Jag fick dock för första gången se vilda hjortron! Exotiskt! 
 
Ett till stopp på vägen tillbaka hem. Egentligen var det bäcken här som var vacker, men det var så svårt att ta sig ner dit så det blev mest fotograferande av blommor i vägkanten. 
 
Himlen bjöd på pastellfest. 
 
 
På en fläck växte det några vita mjölkörter, har aldrig sett förut men galet vackra! 
 
Helt perfekt slut på dagen efter en ångestfylld förmiddag! 
 
Hur hanterar ni ångest under resor, om saker inte blir alls som man tänkt sig?
 
Naturresor
Kiruna - Krokvik - Nikkaluokta - Norrland 2017
Jossan (å Nasti)

Hahahaha, alltså va?! Bortjagad av helikopter mitt i norrland liksom?! Låter ju helt bizarrt! Men jag antar att det ligger en del profit bakom det med...

Så glad att jag hittade tillbaka till din blogg. Följde den en sväng och sen vet jag inte vad som hände (med mig), men jag slutade följa, så jag har missat massor. Men har nu läst ikapp mig om din norrlandsresa! Så underbart modigt att våga!
Tråkigt att det varit mycket folk, och att du känt dig mindre äventyrlig med ditt äventyr när du sett vana vandrare. Men tack för förvarningen. Jag ska göra ett äventyr i sommar jag har tänkt, och risken är ju att jag kommer ha ångest och så när en ser alla hurtiga människor som är vana att vandra å ha sig.
Jag vet faktiskt inte hur jag reagerar, ångest och vilja att sticka därifrån, försöka hitta nåt annat bra istället. Men det är inte så lätt alla gånger.

Hahaha, måste bara skratta, låter så roligt med din kommentar om hjortron! "Exotiskt"
Jag kommer från en liten by ca 16 mil norr om Sundsvall, inåt landet. Har minnen från när jag var liten om hur jag var ute och plockade alla möjliga bär med min mormor, bland annat hjortron. Så det blir så kul (på ett positivt sätt) att läsa det du skrivit. :)
Och jag förstår ju, dom växer ju inte så långt neröver i Sverige. Och jag blir lika till mig när jag ser igelkottar, eller andra vilda djur (för djur är det bästa).

Ser fram emot fortsättningen på din norrlandsresa! :D

Svar: Haha ja, det var helt sjukt! Vi satt och beundrade utsikten, min kompis hade ställt upp kameran på stativ och börjat ta en time lapse. Så kommer en helikopter och landar precis bredvid?!
Vad kul att du hittat tillbaka! Och vad kul att du själv ska äventyra i sommar! Ångestbiten är helt klart jobbig och det förstörde mycket under min resa, men alla andra fantastiska upplevelser vägde helt klart upp det! Hoppas du får det fantastiskt, och jag blir himla nyfiken så vill du berätta mer om äventyret lyssnar jag gärna ;)

Haha åh! Förstår att du skrattar åt mitt ultimata turist-moment med exotiska hjortron, men för en västgöte är det verkligen något speciellt ;)
Jenny

Julia

Jag kan inte säga så mycket om ångest men väldigt mycket om att inte kunna hantera stress som uppkommer när jag tappar kontrollen. Hur jag hanterar det? Inte alls. Usch. Är verkligen mitt sämsta jag i dem situationerna. Har tokgråtit på mer än en flygplats... Senast när jag skulle just till Kiruna och flyget blev inställt när vi satt i det och jag som bokat flyg/bussar/fjällstationer/fjällstugor och vandrarhem ett halvår tidigare fick alla mina planer raserade på 5 minuter. Borde lära mig att hantera det på ett bättre sett än att panikgråta och låta folk omkring mig lösa allt...
Din resa och äventyr kanske inte är samma som att "vandra med tung ryggsäck" men det du upplevt är något helt annat som jag är är så imponerad av. Tycker det är så fascinerande hur du vågade åka själv, utan scheman och bara se vad som hände, stanna där du ville. Tror det är minst lika storslaget som att vandra på en förutbestämd led, fast på olika sätt.
Känner att jag blir långrandig och luddig men kort sagt, älskar att följa med på din Norrlandsresa och framför allt hur personligt och fint du skriver! (Plus alla galet vackra bilder du tar)

Svar: Vilken mardröm att planet ställs in när man sitter på det?! Kan verkligen förstå din panik där, jag vet ju hur mycket du såg fram emot resan. Så här i efterhand (och under resan för den delen med) är jag jättestolt och nöjd med min resa, där och då kände jag mig dock som minst i hela jädra världen.
Tack för att du delar med dig! Och vad roligt att höra att du gillar att följa med på min norrlandsresa :D
Jenny

Helga

Du är bra och modig! Jag hälsade på min syster i november 2015 och på vägen hem var det storm. Jag åkte buss och hade ångest i 4 timmär för jag blir stressad av att åka på motorväg nu för tiden. Satt och blundade en del och sms:ade med min man. Dagen efter var jag helt sjukt trött! Så vettetusan hur jag hanterar det hehe.

Svar: Usch, det låter hemskt! Skönt att du hade din man att smsa med, tycker väl det är ett sätt att hantera det med! Att liksom fokusera på något/någon annan.
Jenny

Finurliga fröken

Jag måste verkligen åka dit. Varje inlägg du skriver gör mig mer och mer säker på att jag måste dit!

Jag är dock rädd för att min ångest ska stoppa mig eller förstöra min resa. Alltså har jag tyvärr inga tips eftersom jag själv lider av det och inte vet hur det ska hanteras.

Svar: Tycker verkligen du ska åka! Jag kan ju inte svara för dig, men för min del visste jag från början att jag skulle ha mycket ångest och planerade därför utefter det. Var fast besluten att den inte skulle få förstöra eller få mig att stanna hemma.
Jag valde att åka bil för att det där då jag känner mig mest trygg, när jag kan låsa in mig och vara ensam. Kan åka när, var och hur jag vill. Kan ha med (nästan) hur mycket packning jag vill. Jag hade aldrig orkat åka med flyg/tåg/buss. Jag ville också vara mycket ensam. Jag reste ju själv men bodde hos en kompis under dagarna jag var i Kiruna. Det också för att inte behöva anpassa mig efter någon annan. Jag kunde köra när jag ville, stanna när jag ville. Jag kunde strunta i stopp jag hade planerat för jag hade ångest och bara ville köra vidare. Jag kunde både äta och sova i bilen när jag inte orkade ha kontakt med andra människor.
Ändå hade jag mycket ångest, det är inget jag sticker under stolen. Nästan hela resan upp blev förstörd för jag mådde så dåligt och den här dagen jag skriver om i inlägget var jag ett vrak. Andra stunder med. Men allt fint, vackert och magiskt vägde upp för det 1000 gånger om. Och nu efteråt är jag så himla stolt.
Jag hoppas verkligen att du tar dig iväg, men att du också funderar igenom hur du ska lägga upp det för att klara det bäst<3
Jenny

Wilda

Otroligt vackert! Jag har längtat efter att kika in på dessa inlägg och åh jag förstår varför :D Så fint! Svårt när ångesten hindrar en sådär. Tror att det för mig har handlat mycket om att hitta värdet i mig själv, förståelse för mig och vad saker innebär för mig, utan att jämföra mig med andra. Det är så orättvist att jämföra sig själv med andra. Vi är så olika.

Svar: Tack! Vad kul att höra :D Du har så rätt i det du säger, att det är orättvist att jämföra sig med andra för att vi alla är så olika. Gäller bara att få in det tänket även i stunden och inte bara i efterreflektion.
Jenny