Landskapssömmen januari - Järvsösöm

Nu är det äntligen dags att dra igång mitt landskapssöm-projekt på riktigt! Mer info hittar ni här om ni missat vad det går ut på. Första temat är en grafisk och kraftfull söm som utvecklats i hjärtat av Hälsingland - Järvsösömmen! 
Det är även i det här inlägget du kan lämna in ditt bidrag, mer info längre ner. 
 

Historik och karaktär
Järvsösömmen hade sin storhetstid under mitten av 1800-talet. Jag skulle beskriva den som symmetrisk och spretig. Den liknar på många sätt Delsbosömmen som fått sitt namn efter grannsocknen, och som vi ska grotta ner oss i senare i år, men den stora skillnaden är att Järvsösömmen är lite mer kantig och spetsig i kontrast till Delsbosömmens mjukare och böljande intryck. 
 
Två exempel på Järvsösöm att jämföra med rullen längre bort i bild som är den mjukare Delsbosömmen. Broderierna tillhör Handarbetets Vänner, foto Alicia Sivertsson
 
Historiskt var sängen en stor statussymbol i Hälsingland och det är den som oftast pryddes med vad som senare skulle kallas Järvsösöm. En hög bädd med ett hänglakan som gick ända ner till golvet dekorerad med en bård, ett enklare dekorerat överlakan ovanpå det och sedan två stora kuddar som låg ovanpå varann. Traditionellt stod sängen med ena långsidan mot en vägg och det var endast den sidan av örngottet som visades ut mot rummet som broderades.
 
Ofta delades broderiet upp i tre delar, tre rundlar där antingen alla var symmetriska eller där den i mitten stack ut, sedan dekorerades dessa med blommor, blad och Järvsösömmens karakteristiska tofsar. 
Även hängkläden, eller handkläden som de kallades i trakten, var vanliga. Långa och ganska smala tygstycken som hängde från tak till golv bredvid sängen, dörren eller fönstret. Även dessa pryddes i regel med en broderad bård och franskant. 
 
Kuddvar broderat 1870 enligt märkning. Ett relativt vanligt mönster och ett bra exempel på den klassiska tredelningen med rundlar och däremellan växtrankor. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från DigitaltMuseum
 
En viktig näring i Järvsöområdet var framställningen av linne. Från början användes alltså lite grövre linnetyg som man broderade med lingarn. Under 1800-talet när bomullen blev billigare och mer lättillgänglig fasades broderiet över till det materialet. Till en början broderade man på bomull och sydde sedan fast den dekorerade biten på den färdiga produkten som fortfarande var i linne. Även garnet byttes från lin till bomull och det var nu den klassiskt röda färgen befästes. Under den här tiden då många köpte tyg istället för att bara ha det tyg man själv vävde till hands fanns det plötsligt mer tid att fokusera på själva dekoren och det är därför man har hittat mycket som är gjort kring mitten av 1800-talet.
 
Broderierna märktes ofta med initialer, årtal och bynamn. Bynamnet vävdes ibland in i själva broderiet medan initialer och årtal skrevs ovanför eller under. Det var först vid sekelskiftet 18-1900 man började märka så som vi ofta ser idag med två initialer, tidigare användes tre eller fyra bokstäver. En för förnamnet, två för efternamnet och eventuellt en för "titel". Detta var innan kvinnorna började ta över sin mans efternamn vid giftemål, därför användes I för jungfru (man skiljde inte på I och J) eller H för hustru följt av förnamnsinitialen och efternamnsinitialen avslutat med S eller D beroende på kön. S för -son och D för -dotter. Exempel IMGD skulle kunna stå för Jungfru Malin Göransdotter medan ÅFS kan stå för Åke Fredriksson. 
Vanligt var också att man vävde ihop namnet med årtalet, exempelvis hade det kunnat bli 2M0G1D8 eller 20MGD18 om Malin i exemplet ovan skulle skriva sitt namn idag. 
 
Tydligt exempel på den karakteristiska tofssömmen. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från DigitaltMuseum
 

Stygn och material
När man sydde på grövre linne användes till stor del räknade stygn så de äldre motiven är väldigt strikta medan de nyare motiven som broderats på bomull är friare och sydda efter uppritade motiv. 
Ofta användes fat eller något annat runt för att lägga grunden med rundlarna som sedan fritt kunde fyllas och dekoreras med blommor och blad. 
 
Stygnen som traditionellt används är ensidig plattsöm, stjälksöm, tofssöm och korsstygn. Se bilderna (klickbara) för en enkel beskrivning av varje sömsätt. Järvsösömmen sys med ganska lösa stygn för att ge det rätta, lite fluffiga, intrycket. Spänn därför upp ditt färdiga broderi hellre än stryk det för att inte platta till stygnen.
 

       
Ensidig plattsöm sys så att det på rätsidan är långa stygn som används för att täcka ett område medan det på avigsidan bara blir en rad med småstygn i konturen. Detta användes istället för dubbelsidig plattsöm (där baksidan blir likadan som framsidan) för att snåla på garnet. Blir stygnen för långa kan man sy en rad stjälkstygn rakt över på rätsidan för att fästa fast trådarna. 
Detta används i Järvsösömmen överallt där man vill täcka en yta med stygn. 
 
Stjälkstygn blir lite mer flödande än det klassiska för/efterstygnet då man hela tiden börjar det nya stygnet på mitten av det tidigare. 
Detta används i Järvsösömmen till stjälkarna.
 
Tofssömmen är klassisk för Järvsösömmen och sys oftast av 4 stygn där två är längre och två är kortare men kan bestå av både fler eller färre stygn beroende på vilket uttryck man vill ha. 
Detta används i Järvsösömmen som en dekor varstans i broderiet.
 
Korsstygn var vanligt förekommande om man sydde räknade broderier på linneväv men har senare fått ge plats till friare sömsätt. Det har dock fortsatt användas till namn- och årtalsmärkningen. 
 
Äldre exempel på Järvsösöm, sydd 1822 i räknade plattsömsstygn och korsstygn. Bild tillhörande Nordiska museet, lånad från DigitaltMuseum
 

Lämna ditt bidrag 
Landskapssömmen är ett nystartat projekt där målet är att ge nytt liv till gamla traditioner, att uppdatera våra förmödrars hantverk för att åter välkomna dem in i vardagen istället för att låta dem glömmas bort längst in i linneskåpet. Jag vill helt enkelt ta bygdebroderiet in i 2000-talet, och jag vill ha er hjälp till just det! 
  • Den 3:e varje månad släpps en ny söm i ett matigt inlägg där vi kikar på historia, karaktär samt traditionella färger, tekniker och material. Det är även i det här inlägget du har chans att lämna ditt eget bidrag.
  • Under månadens gång jobbar vi med våra alster. Det finns inget krav att det måste röra sig om broderi, inspireras av sömmen och tolka det helt fritt. Det skulle vara superintressant att se tolkningar i helt andra tekniker som foto, teckning, lera eller text. 
  • Den 25:e är sista dagen att lämna ditt bidrag för att komma med i sammanställningen. Gärna med både bild och lite text där du förklarar hur du tänkt och vad du inspirerats av. 
  • Den 28:e presenterar jag mitt eget bidrag tillsammans med era. 
Det är alltså i det här inlägget du lämnar en kommentar med länk till ditt bidrag. Genom detta ger du även mig tillåtelse att dela det vidare i samlingsinlägget. 

 
Nedre delen av ett handkläde, fyllt av tofssöm. Broderiet tillhör Handarbetets vänner, foto Alicia Sivertsson
 
Källor:
Järvsösöm, Berit Eldvik och Brita Åsbrink, utgiven 1979 av LTs förlag
Brodera landskapssömmar, Annette Magnusson, utgiven 1970 av Wezäta förlag
Järvsösöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm

Presentation av ett kommande projekt

För ett tag sedan fick jag en ide som sedan växte sig fram till en plan, och nu hörrni - nu drar det snart igång! 
Under 2018 kommer jag använda bloggen till att skapa en kunskapsbank om ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, och jag hoppas ni vill hjälpa till! 
 
Kanske låter det tråkigt, utdaterat och ganska dammigt. Jag förstår att alla kanske inte jublar av glädje men det är lugnt, häng med ändå så ska jag under resans gång visa precis hur häftigt, maffigt och fint det är. Just resa är faktiskt ett väldigt passande ord, för det är just resa vi ska göra. Vi ska resa genom landet och vi ska resa genom tiden. Vi ska glänta på dörren till våra förmödrars hus och ta del av deras starka traditioner. 
Kanske har ni listat ut det nu? 
 
Japp, visst är det landskapssömmar som ska få stå i fokus! 
 
Landskapssömmar är broderisätt som utvecklats inom ett visst geografiskt område. Det som skiljer sömmarna åt är val av material, färger och stygn. Detta är konsten för och av folket hemma i stugorna till skillnad från tavlor och skulpturer i de stora salarna. Det är dekoren vi hittar på bruksföremål och finkläder. Kanske känner du igen mönstren från mormors gamla paradhandduk eller farmors finaste julduk? Kanske känner du kopplingen till din hemtrakts tradition eller så hittar du en ny plats att utforska. 
 
Anundsjösöm, bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från DigitaltMuseum.
Örngott i Järvsösöm, bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från DigitaltMuseum
 
Projektet jag talar om kommer handla om både dåtid och framtid. Jag ska riktigt grotta ner mig i de olika sömmarnas historia vilket jag såklart kommer dela med mig av till er, men jag vill också uppdatera traditionerna för att bättre anpassa dem till vårt liv idag. Jag vill ta in bygdebroderiet till tvåtusentalet helt enkelt, ge historien en chans att på nytt blomma ut i vår vardag istället för att glömmas bort längst in i linneskåpet. 
 
Paradhandduk med västgötasöm.
 
Konceptet känner ni nog igen från exempelvis Monthly Makers eller Sypeppen, men här blir temat mycket snävare. Vi kommer helt enkelt kika på en landskapssöm varje månad och skapa något utefter detta. Men bara för att temat är traditionsburet behöver inte slutprodukten vara det. Kanske inspireras du av mönstret men väljer andra färger? Kanske är det grundformerna du vill utgå ifrån och spinna vidare på? Kanske vill du gå tillbaka till rötterna och inte ändra något alls? Det måste heller inte röra sig om broderi - jag tycker det skulle vara superhäftigt att tolka sömmarna i andra tekniker som foto, målning, lera, text eller vad tusan som helst. Inspireras av temat och spinn sedan vidare precis hur långt eller kort du vill. 
 
En färggladare tolkning av delsbosöm, som traditionellt broderas i rött. 
 
Så här kommer det se ut:
  • I början av varje månad presenterar jag en landskapssöm. Det blir ett matigt inlägg där vi kikar på vad som är karakteristiskt för just den sömmen, hur och vart den växt fram, inspirationsbilder och tankar. Detta blir startskottet och det är även här ni sedan lämnar ert bidrag om ni vill hänga på.
  • Under månadens gång jobbar vi med våra alster, jag kommer vara väldigt öppen och dela med mig av mina tankar och framsteg under tiden. Kör du fast eller har svårt att komma igång hjälper jag gärna till som bollplank! 
  • I slutet av månaden presenterar jag mitt bidrag, färdigt eller bara påbörjat beroende på månadens ambitionsnivå och skapartid, i ett inlägg tillsammans med era. Lämna gärna både bild och en kort förklaring om hur du tänkt och vad du inspirerats av.
  • Det finns inga krav på vilken teknik du skapar med och heller inte hur ofta du bidrar, du binder inte upp dig för något utan häng på en månad då och då när du känner för det. 
Min förhoppning är alltså att med presentationsinläggen skapa en kunskapsbank och med sammanställningarna kunna komplettera med en inspirationsbank där landskapssömmarna fått ta sig in i tvåtusentalet. 
 
     
 
Till vänster: Halskläde med Svartsticksbroderi, bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från DigitaltMuseum
Till höger: Broderiprov med exempel på Blekingesöm (ovan) och Delsbosöm (nedan till vänster), bild tillhörande Upplandsmuseet, lånad från DigitaltMuseum
 
Personligen tycker jag det här ska bli helt fantastiskt kul och jag hoppas att just du ska vilja hänga på! Kika in här den tredje januari om du är nyfiken på första sömmen! 
 
Har du någon tidigare koppling till någon landskapssöm?
Landskapsbroderi - Landskapssöm