Mina små Jämtlandssömmar

Hej hörrni! 
Som vanligt vid den här tiden på månaden är det dags att kika på vad jag pysslat med! Min tolkning av Jämtlandssömmen resulterade i fyra broscher där motiven är plockade från de två örngotten jag beskrev i presentationsinlägget.
 
Jädrans vilken suddig bild det blev insåg jag först nu, men ni får hålla till godo för jag orkar faktiskt inte springa och fota om just nu! 
Det gula A:et är broderat med tre trådar mouliné samt guldigt broderigarn. De andra är broderat med något annat bomullsgarn från DMC, hårdare tvinnat och inte delbart likt mouliné. Något jag hade i gömmorna men inte vet vad det heter, någon av er kanske kan hjälpa mig där?
 
A:et är en lite förenklad version av det som fanns på örngottet, jag har även lekt lite med färgerna. Det var sytt med vitt på vitt och den guldiga strimman var i originalet rosa. Sydd med förstygn och kantad med langett.
 
Näst på tur är en liten blomma av langett och förstygn som fortfarande väntar på montering.
 
Denna solen med sin lilla fågel fastnade jag för direkt och det var den som gjorde att jag valde att göra ett gäng småbroderiet istället för något större. Himla tråkig att sy med alla strålar men jag är ändå glad att jag gjorde den! Sydd med schattérsöm, langett och stjälkstygn. 
 
Sist och faktiskt också minst är denna lilla som nog blev min favorit i all sin enkelhet! Blommor och kantning av langett, stjälkstygn till spröten. 
 
Och avslutningsvis lite stökiga baksidor! 

Jämtlandssöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm

Landskapssömmen augusti - Jämtlandssöm

Hej allihopa! Äntligen dags för en ny söm nu och jag hoppas ni är lika sugna som jag på att sätta tänderna i denna! I augusti reser vi till Föllingebygden i Jämtland och kikar närmare på en hel söm som utveckats från bara ett fåtal broderier.
 
Detta blir dock ett väldigt udda presentationsinlägg helt enkelt därför att det är bildfritt. Jag är väldigt noga med att bilderna jag väljer till dessa inlägg har ett uttalat godkännande till vidarespridning och till Jämtlandssömmen har jag helt enkelt inte hittat några passande bilder jag kan dela med er. Ni får alltså läsa den info jag satt ihop och sedan googla er fram till bilder för inspiration! Kolla även in #jämtlandssöm på instagram. Kan också varmt rekommendera en tur till biblioteket för en kik ifall de har några av böckerna jag tipsar om längre ner. Sitter någon av er inne på bilder jag får dela vidare här tar jag tacksamt emot dem!
 

Historia
På 1920- och 30-talet gjordes några fynd på broderade örngott. Mönstren samlades ihop till ett litet häfte som döptes till Jämtlandssöm och där var en ny landskapssöm född! 
Senare gjordes några fler fynd och det visade sig också att nästan alla broderats av Anna Göransdotter.
Hon föddes den 8 september 1797 i Norra Skärvången och bodde under sitt liv på olika gårdar runt i trakten. Hon dog 1867 och i dödsboken anteckandes hon som sömmerska. 
 
Jämtlandssömmen användes nästan bara vid bröllop och bar även motiv från dessa. Brudnäsdukar och broderade örngott utgör de allra flesta fynden man hittat. Till skillnad från andra sömmar vi tittat på broderades dock inte kortsidan av örngottet utan man använde hela framsidan som motiv. 
 

Karaktär
Jämtlandssömmen utgörs av naiva broderier som kan innehålla mycket text. Vanliga motiv var bröllop och där kunde både kyrkan, brudparet, prästen, ett bibelcitat, blomsterrankor och diverse djur tryckas ihop på ett örngott. 
Just människor finns nästan alltid med på större broderier medan det på mindre kunde röra sig om en liten blomsterranka.  

UPPDATERING: I brist på bilder har jag här nedan i detalj beskrivit två örngott jag varit och sett själv:

Det kanske mest detaljerade örngottet har texten "Anna Görans Dotter Fölinge och Skärvången" broderat längs ovankanten till höger. Till vänster står årtalet 1838 i romerska siffror, fast med felvända C. 
Längs nederkanten står det "Rett Så Långt Som Solen går och hvart Månen Skina Får Skal Guds era Spridas ut och hans Lof blir utan Slut". De sista orden kröker sig upp runt det nedre högra hörnet för att få plats. Färgerna är lekfullt blandade mellan rosa och blått, så som jag markerat orden. 
Längs vänsterkanten är fyra symboler broderade. En spiral, ni vet när man gör en cirkel och istället för att sluta cirkeln fortsätter inåt. Två fåglar, en blå som flyger in mot broderet och en rosa som flyger ut mot kanten samt en annan rosa liten kludd jag inte riktigt kan tolka. Kanske en till fågel?
På högerkanten går som sagt lite av texten från nederkanten upp, längre upp står också 1838, fast här i vanliga siffror.
Inuti denna ramen är alla motiven broderade som i två rader. I översta raden, från vänster till höger är det en stor spretig blomma med en blomknopp, ett blad och spretiga stjälkar. Stjälkarna är rosa och växer upp från en ljusblå langettring, bladet rosa med ljusblå kontur, knoppen rosa med mörkblå kontur, blomman har i mitten en rosa langettring, utanför den är en stjärnformig blomma med 8 uddar. Först ett varv rosa, sedan ett varv mörkblått och till sist ett varv ljusblått. Det ljusblåa har också använts till små detaljer som snurriga stänglar som går från blommorna samt två små blad vid botten. 
Näst kommer ett par, lite kortare än blomman på höjden. En man i frack och hög hatt, broderad nästan uteslutande med mörkblått, som håller handen med en dam i klänning och hatt. Klänningen är ljusblå med detaljer i rosa och gult. Sedan kommer en blomma till, lik den tidigare fast färre detaljer. Här är stjälkarna ljusblå från en mörkblå langettring, det är flera blad som är ljusblå med mörkblå detaljer och blomman har 9 uddar med en mörkblå langettring i mitten följt av ljusblått och rosa. 
Efter blomman kommer ett par till, mannen har här ingen hatt men är annars snarlik den tidigare. Kvinnan har en striktare klänning med mer detaljer. Mörkblå med rosa detaljer. 
Näst på tur är en fågel i rosa och blått som lyfter från någon liten snirklig planta med stjälkar och blad. Bredvid denne står bruden i en detaljrik klänning i mörkblått och rosa, med en rosa blomsterkrona i håret och bukett i handen. Hon tittar på en man lik den första, över honom står det broderat "her Axel Rothoff". Mellan dem står som en snirklig buske eller träd gjort av slingriga stjälkar och langettringar i mörkblått, ljusblått och rosa. Högst upp sitter en liten mörkblå fågel. På Axels andra sida är en stor blomma med snirkliga ljusblå stjälkar, en blomma sedd från sidan som är ljusblå med rosa konturer. Den stora blomman har en gul langettring i mitten följt av blomformen som även här har 8 uddar, först rosa och därefter ljusblå och mörkblå.
Den andra raden börjar med en man på skidor som håller i ett rep fäst vid en ren som i sin tur drar en släde med ett barn i. Mannen är ljusblå med mörkblå detaljer. Skidor och rep är rosa. Renen är väldigt enkel till formen, även den ljusblå med mörkblå detaljer. Hornen ser ut som kvistar med löv på. Remmarna till släden är rosa, själva släden gul, ljusblå och mörkblå. Barnet är enkelt sytt med ljusblått hår, rosa kläder och en rosa mössa. Kanske är det förresten inte alls ett barn, bara att den är sydd liten för att få plats. Bakom går iallafall vad jag tolkar vara en get. Mörkblå med ljusblått huvud, rosa ansiktsdrag och gula konturer. Spretiga klövar och skruvade horn. 
Bakom denne står en man utan hatt, på var sida har han en kvinna. Hon till vänster ser ut att vara samma som kvinnan i det andra paret på översta raden, kan även vara samma man. Hon till höger tror jag är bruden, som även hon var på översta raden. 
Sist men inte minst, snarare störst, står prostparet. Han i mörkblått, hållandes en bok i gult och rosa. Bredvid honom står texten "Herr prosten Rothof" i rosa. Hon har en detaljrik klänning i blått med rosa detaljer samt en stor blå hatt. Bredvid henne står "Prostinnan" i rosa. Mellan dem står något jag inte kan tolka, kanske som ett podium där bibeln ska ligga när han inte läser i den? De är också de enda som har en sydd "mark" att stå på, gjord av mörkblå flätsöm.
 
Det största örngottet är broderat i endast rosa och vitt. Huvudfokus är texten:
"RET SÅ Långt Som SOLen går och hvart månen skina får SKAL GUDS ERA SPRIDA ut och hans lov blir utan slut" Avslutandes med "År 1849" Under står också en svårtolkad text som läser M v (eller r) S samt en med bokstäverna A P D i väldigt arbetade och snirkliga bokstäver. 
Texten går längs hela bredden och står i fyra rader. Under är en markkontur sydd och från den växer träd och blommor. I bägge kanterna är det höga träd som går upp längs kortsidorna med grenar, blommor och blad. Mellan dessa växer ett par granar med fåglar i toppen, några ensamma blommor som sticker upp direkt ur marken samt några snirkliga "buskar" med blommor och blad. Här dansar även ett brudpar, han i frack och hon med klänning och blomsterkrona i håret. Längs ovankanten finns en sol, den är sydd så mitten är tom med en fågel i och strålarna är broderade. I mitten av ovankanten finns en båge med blommor och blad och runt om finns det fåglar och fler blommor. I regel är det mesta broderat med rosa och det vita har använts till detaljer. Tvärt om i texten A P D. 

Material
Man sydde med bomullstråd på vitt, tunt bomullstyg. 
Färgställningarna man hittat är rosa+vit, rosa+rött+blått, rött+blått+gult samt endast vitt och endast rosa. 
 

Teknik
        
 
Framförallt användes langett på kreativa sätt. Något som blivit ett klassiskt uttryck för Jämtlandssömmen är ringarna av langett men sömmen användes till det mesta. Även stjälksöm, plattsöm och flätsöm används. 
 
Langett används ofta som en kantavslutning men i Jämtlandssömmen används den som dekor. Ofta sys små cirlar av langett där alla stygn utgår från samma punkt, man kan också lämna några stygn i cirkeln tomma för en blomliknande effekt. Langetten kan också användas som grenar, ifyllning av ex kläder eller lite vad som helst. Här sätter fantasin gränserna! 
 
Stjälkstygn används ofta till linjer som exempelvis text eller blomsterstjälkar. 
 
Flätsöm och plattsöm används för att fylla större ytor. 
 

Lämna in ditt bidrag
 
Landskapssömmen är ett projekt där målet är att ge nytt liv till gamla traditioner, att uppdatera våra förmödrars hantverk för att åter välkomna dem in i vardagen istället för att låta dem glömmas bort längst in i linneskåpet. Jag vill helt enkelt ta bygdebroderiet in i 2000-talet, och jag vill ha din hjälp till just det!  
  • Den 3:e varje månad släpps en ny söm i ett matigt inlägg där vi kikar på historia, karaktär samt traditionella färger, tekniker och material. Det är även i det här inlägget du har chans att lämna ditt eget bidrag.
  • Under månadens gång jobbar vi med våra alster. Det finns inget krav att det måste röra sig om broderi, inspireras av sömmen och tolka det helt fritt! Det skulle vara superintressant att se tolkningar i helt andra tekniker som foto, teckning, lera eller text. 
  • Den 25:e är sista dagen att skicka ditt bidrag för att komma med i sammanställningen. Gärna med både bild och lite text där du förklarar hur du tänkt och vad du inspirerats av. Lämna en kommentar med länk till bidraget du lagt upp på blogg eller Instagram alternativt maila text och bild till hejrangifers@gmail.com
  • Den 28:de sammanställs alla bidrag i ett samlingsinlägg här på bloggen. 
Det är alltså i det här inlägget du lämnar en kommentar med länk till ditt bidrag. Genom detta ger du även mig tillåtelse att dela det vidare i samlingsinlägget.  
 

Källor
Svenska broderier av Ingrid Eggimann-Johansson, utgiven av Natur och Kultur/LTs förlag 1998.
 
Jämtlandssöm av Birgit Jansson, Anita Persson och Inga-Lisa Petersson, utgiven av LTs förlag 1981.
 
Jamtli, utställningen Lust & Fägring. 
 

Januari: Järvsösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Februari: Blekingesöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Mars: Anundsjösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
April: Svartstick - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Maj: Delsbosöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Juni - Juli: Hallandssöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Augusti: Jämtlandssöm
 
Jämtlandssöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm

Samlingsinlägg juni & juli - Hallandssöm

Godmorgon solstrålar! Två månader skramlar förbi snabbare än man kan tänka sig, men nu är det iallafall dags att kika på vad för Hallandssömmar som knåpats ihop ute i stugorna! Okej så jag ber om ursäkt för denna udda inledning men jag gick på semester för några timmar sedan och tydligen sätter sig glädjen på mina ordval...
Nåja, jag har inte så många bidrag att dela med mig av den här gången men jag kan förvarna om att det är ett gäng riktigt häftiga, kreativa och minst sagt fantastiska sådana ni ska få skåda idag! 
 

 
Klara slog till med två bidrag och det första är denna Fröllingestjärna utskuren i trä. Jag måste erkänna att jag är lite avundsjuk över att det inte var jag som gjorde denna, tycker den är helt galet vacker med sina abstrakta bottensömmar! 
 
Julia använde sig av en helt annan teknik men var minst lika kreativ. Hon inspirerades av Hallandssömmens klassiska symboler och komponerade ihop dem med utgångspunkt från Hallands kustlinje! Blir så sjukt sugen på att sätta ihop något liknande virrvarr-mönster att brodera, så himla fint! 
 
 
Klaras andra bidrag blev schablontryck på en himla smart tröja där man kan anpassa utseendet genom att lägga till eller ta bort mittpanelen. Även det här blev en stor inspiration för mig och jag har just nu sån himla lust att trycka vackra mönster på varenda klädesplagg jag äger! 
 
Man kan ju verkligen säga att detta inlägg blev en hylling till Klara då även mitt eget bidrag ju är inspirerat av ett av hennes tidigare alster! 
 
 

Sådär ja! Det summerar denna dubbelmånaden och om prick en vecka avslöjar jag vad vi ska inspireras av i augusti. Kan hinta om att det blir en rolig och lite udda söm som på flera sätt skiljer sig från tidigare månaders!
 

Januari: Järvsösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Februari: Blekingesöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Mars: Anundsjösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
April: Svartstick - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Maj: Delsbosöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Juni - Juli: Hallandssöm - presentationsinlägg
Hallandssöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm