Landskapssömmen mars - Anundsjösöm

Det är mars nu hörrni! Våren ligger för dörren även om det inte ser ut så just nu och jag tror inte jag är ensam om att i skrivande stund ha en tulpanbukett inom synhåll. Ni vet ju vid det här laget att ny månad även betyder en ny söm att fördjupa sig i och i mars har vi en riktigt spännande sådan att studera, nämlingen Anundsjösömmen! Det är alltså mot Ångermanland vi styr kosan den här gången - häng med vettja! 
 
Vill du läsa mer om projektet Landskapssömmen kan du göra det här.
Det är också i det här inlägget du lämnar in ditt bidrag, mer info längre ner. 
 
 
Minnesduk av Brita-Kajsa Karlsdotter gjort 1914, bild lånad från Murberget
 

Historia
 
Anundsjösömmen är unik bland landskapssömmarna på grund av det faktum att den härstammar från en enda person. 
 
Brita-Kajsa Karlsdotter hette brodösen. Hon föddes 7de november 1816 i Näs församling i Anundsjö socken. Hennes far var båtsman och därför ofta på resande fot, hennes mor fick bidra till försörjningen genom att gå mellan gårdarna och sy mössor. Brita-Kajsa fick ofta följa med och på den vägen växte hennes sömnadskunskaper. I barndomen led hon av en svår sjukdom som troddes botad av bönhöran vilket nog tillsammans med tiden som lillpiga i prästgården är en bidragande faktor till hennes djupa gudstro genom livet.
 
1840 gifte hon sig med bondsonen Olof Nilsson och de fick genom åren 11 barn. Bosatta långt ut i obygden med många munnar att mätta blev det först efter maken dött och Brita-Kajsa flyttat in i undantagsstugan som hon fick tid att ägna sig åt sina broderier och det gjorde hon ända fram till sin död, 99 år gammal. 
 
Brodös okänd, dock gjort efter original av Brita-Kajsa Karlsdotter. Bild tillhörande Murberget
Just den här myrten är klassisk för Anundsjösömmen och den kommer ifrån ett besök hos en granne där Brita-Kajsa fick se en udda växt i fönstret och fick reda på att det var en myrten. Hon kom hem och avbildade den på sitt sätt, med nål och tråd. Skrev dit texten till förklaring och lät sedan mönstret återkomma i många senare verk. 
 
 Kopia av ett originalbroderi från Brita-Kajsa Karlsdotter, brodös okänd, bild lånad från Murberget
 
Ett barnbarn har skrivit följande om henne:
"Jag minns henne från min barndom - hon brukade nästan varje år komma till oss och vara någon tid, en månad eller så, på vintern. Det var en underlig atmosfär av frid, överjordisk frid skulle jag vilja säga, omkring henne. Hon satt jämt och sydde på sina dukar, och vi barn trädde i nålar, som hon hade flera tio-tal av på en nåldyna. Hon var då så krokig och hopkrympt, att hon höll ansiktet alldeles nere vid arbetet, som hon höll på knäet. Hon nynnade jämt på psalmer - jag tror inte hon hörde det själv - det lät som då blåsten piper svagt i knutarna. Ibland lade hon ifrån sig arbetet och gick och hämtade någon ”gottbit” åt sin nålpåträdare, i allt skulle hon göra rätt för sig på något sätt!"
 
Nålpåträdare och vikten i att göra rätt för sig är återkommande i många berättelser om Brita-Kajsa. På äldre dagar försämrades synen och hon hade svårt att trä sina nålar, lösningen blev ibland att bjuda in byns alla flickor att hjälpa trä i ett litet lager av nålar vilket sedan firades med ett nålkalas. 
Många av hennes alster gavs också bort som tacksamhetsgåvor till personer som hjälpt henne vilket är hur hennes egenartade broderier spritt sig i trakten.  
 
 Broderi av Brita-Kajsa Karlsdotter år 1911, bild lånad från Murberget
 

Karaktär
 
Anundsjösömmen är likt flera andra landskapssömmar inspirerad av natur och växter. Det är ofta stiliserade och enkla blommor ihopkomponerade till vackra buketter och bårder. Det är att börja med något enkelt och sedan spinna vidare på det tills resultatet är ett mer invecklat och vackert mönster. 
 
Ett ofta återkommande upplägg är fyrkantiga minnesdukar med en mittfigur, en figur i varje hörn, märkningar mellan dessa och sedan en bård som ramar in alltihop. Men inte bara dukar broderades utan även paradhanddukar och kläder.
 
Del av festremsa i Anundsjösöm. Formgiven av textilkonstnär Tova Vanner, brodös okänd, bild lånad från Murberget
 
Hon skissade inte upp sina mönster innan utan gick helt på känsla. Ibland kunde hon markera upp deltajerade stycken genom att rispa med nålen och det var först hennes allra sista år hon tog till en blyertspenna. Detta gör att inga mönster är helt lika samt bidrar till lekfullheten i hennes verk. 
 
Märkningen var sällan liten och diskret utan snarare en del av broderiet. 
De allra flesta alstren märktes med B K K D - Brita-Kajsa Karlsdotter, F1816 - Född 1816, S1914 - Sytt det årtalet det gjordes, Ä R T H G - Äran tillhör gud. Ibland även E M N - Ett minne.
Detta syddes med väldigt enkla bokstäver bortsett från initialen B som ofta smyckades extra. 
 
 Broderi av Brita-Kajsa Karlsdotter år 1912, här syns den klassiska myrtenkvisten, bild lånad från Murberget

 
Material
 
I början använde hon hemvävt linne men senare ofta gamla bomullslakan. När lakanen var för slitna för att använda längre sparade hon de finaste bitarna och broderade på - återbruk på högsta nivå alltså! 
Garnet som användes var rött märkgarn från DMC om hon hade slut på efsingar, vilket vad jag förstått är varpen som blir kvar när man klippt av väven. Broderierna gjordes med två trådar.
 
I senare verk har ofta granrisfärgat lingarn använts på glest linnetyg men det finns också många reproduktioner med den klassiska kombinationen rött på vitt. Brita-Kajsas broderier genomsyras av en 'man använder det man har till hands'-filosofi, och det är en väldigt fin tanke att bevara tycker jag. 
 
Modernare tolkning av Anundsjösömmen i granrisfärgat lingarn. Brodös okänd, bild lånad från Murberget. 
 

Teknik
 
             
Brita-Kajsa var inte så noga med stygnen, precis som med motiven körde hon på känsla och kunde hitta på egna stygn som hon tyckte passade för stunden. Ofta återkommande är dock de karaktäristiska Anundsjöstygnen eller ensidig plattsöm för blommor och liknande samt översydda förstygn eller läggsöm för linjer.  
 
Anundsjöstygn kan användas där man annars skulle sytt plattsöm eller schattérsöm. Man syr med två trådar och börjar med ett längre stygn, sedan fäster man fast den ena tråden med ett kortare stygn. Detta ger ett väldigt busigt och levande intryck utan att för den delen vara helt sladdrigt. 
 
Ensidig plattsöm används även det för att täcka ytor. Det är ett trådsnålt sömsätt då den i princip bara är på rätsidan. 
 
Översydda förstygn används till linjer eller exempelvis stjälkar. Ett alternativ till stjälksömmen som är vanlig i många andra landskapssömmar. 
 
Läggsöm är ännu ett alternativ till stjälksömmen. Testa dig fram och hitta din favorit! 
 
 
Modernare tolkning av Anundsjösömmen. Brodös okänd, bild lånad från Murberget
 

Lämna in ditt bidrag
Landskapssömmen är ett nystartat projekt där målet är att ge nytt liv till gamla traditioner, att uppdatera våra förmödrars hantverk för att åter välkomna dem in i vardagen istället för att låta dem glömmas bort längst in i linneskåpet. Jag vill helt enkelt ta bygdebroderiet in i 2000-talet, och jag vill ha din hjälp till just det!  
  • Den 3:e varje månad släpps en ny söm i ett matigt inlägg där vi kikar på historia, karaktär samt traditionella färger, tekniker och material. Det är även i det här inlägget du har chans att lämna ditt eget bidrag.
  • Under månadens gång jobbar vi med våra alster. Det finns inget krav att det måste röra sig om broderi, inspireras av sömmen och tolka det helt fritt! Det skulle vara superintressant att se tolkningar i helt andra tekniker som foto, teckning, lera eller text. 
  • Den 25:e är sista dagen att skicka ditt bidrag för att komma med i sammanställningen. Gärna med både bild och lite text där du förklarar hur du tänkt och vad du inspirerats av. Lämna en kommentar med länk till bidraget du lagt upp på blogg eller Instagram alternativt maila text och bild till hejrangifers@gmail.com
  • Den 28:de sammanställs alla bidrag i ett samlingsinlägg här på bloggen. 
Det är alltså i det här inlägget du lämnar en kommentar med länk till ditt bidrag. Genom detta ger du även mig tillåtelse att dela det vidare i samlingsinlägget.  
 
 Broderi av Brita-Kajsa Karlsdotter år 1910, bild lånad från Murberget

Källor
Anundsjösöm av Maj-Britt Kristiansson, utgiven på LTs förlag 1978
Murberget - länsmuseet Västernorrland, murberget.se
 

Januari: Järvsösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Februari: Blekingesöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Mars: Anundsjösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
April: Svartstick - presentationsinlägg och samlingsinlägg
 
Anundsjösöm - Broderi - Landskapsbroderi - Landskapssöm
Helga

Så himla fint inlägg!!!!

Svar: Tack!<3 Blir så glad att du säger det, kände mig så sjukt mycket mer osäker på den här presentationen än de tidigare två!
Jenny

Linnéa

Vad intressant ett en enda människa varit inspirationen för en hel landskapstradition :D Väldigt vackra broderier hon gett upphov till.

Svar: Eller hur! Så sjukt häftigt arv att lämna efter sig! :)
Jenny

Klara

Roligt med ny söm, har en del ideer i huvudet redan. Tilltalas av de små bladen på stjälkarna Spännande att hon gav upphov till sömmen själv och få en person föreställd framför sig.

Svar: Vad spännande! Ska bli kul att se vad du hittar på! :)
Jenny

Julia

Åh jag hade en liten plan i huvudet redan innan det här inlägget och tror det kan passa superbra med Anundsjösömmen! Spännande! :D

Svar: Blir riktigt nyfiken! Ska bli kul att se vad du hittar på :D
Jenny

Alicia

Mitt bidrag i 8:e mars-anda!

http://aliciasivert.blogspot.se/2018/03/ara-hon-som-aras-bor-8e-mars-i.html

Linnéa

Här är mitt bidrag :)
https://iknitsweaters.wordpress.com/2018/03/25/en-halv-anundsjosom/

Linnéa

Här är mitt bidrag :)
https://iknitsweaters.wordpress.com/2018/03/25/en-halv-anundsjosom/

Linnéa

Här är mitt bidrag :)
https://iknitsweaters.wordpress.com/2018/03/25/en-halv-anundsjosom/