Landskapssömmen april - Svartstick

Hoppas ni haft en härlig påskhelg allihop! Nu är det tillbaka till vardagen som gäller, och vad passar då bättre än att kicka igång april med en ny söm! Den här gången kikar vi på en spännande söm som tagit sig från orienten via Europas olika kungliga hov för att till sist landa i hjärtat av Dalarna. Jajamen, visst är det Svartsticket vi ska kolla närmare på! 
 
Vill du läsa mer om projektet Landskapssömmen kan du göra det här.
Det är också i det här inlägget du lämnar in ditt bidrag, mer info längre ner. 
 
Halskläde från Leksand socken. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från Digitalt Museum
 

Historia
 
Svartsticket hittar man traditionellt i folkdräkter från socknarna Leksand, Gangnef och Åhl i Dalarna. Mer bestämt på hälsklädet, eller tuppharsklä som det hette lokalt. Traditionen att brodera grafiskt med svart silke på tätt, vitt linne har dock äldre anor än så. Man tror att mönstren och tekniken förts från orienten till Europa av araberna där det under 1500- och 1600-talet blev en populär dräktutsmyckning bland högreståndspersoner. Speciellt i Spanien, England och Tyskland där man kan se det detaljerade broderiarbetet på porträtt men även här uppe i Sverige. Hur Svartsticket tog sig till Dalarna och anammades till den starka folkdräktstraditionen är dock än idag ett mysterium! 
 
Broderi tillhörande Handarbetets Vänner, foto Alicia Sivertsson
 

Karaktär
 
Svartsticket är en väldigt grafisk och stiliserad söm. Den sys med svart på vitt vilket är hur den fått sitt namn. 
Halsklädet sys som en fyrkant, den viks sedan på mitten till en trekant och bärs med den stora fliken bak på ryggen och de två snibbarna fästes framtill med en brosch. Man broderar det som syns med utgång från de tre hörnen och karaktären skiljer sig lite mellan socknarna. 
 
I Leksand är broderiet väldigt stramt. Man har tre fyrkanter baktill och halva det mönstret på snibbarna fram. Detta binds samman och dekoreras med kvistar, ax och bårder. 
 
Halskläde från Leksand socken. Bilder tillhörande Nordiska Museet, lånade från Digitalt Museum
 
I Gangnef är sömmen fortfarande rätt stram men här har man istället en stor ruta baktill och halva mönstret på snibbarna fram, även dekoren skiljer sig och innehåller ofta stiliserade stjärnor eller blommor. 
 
Halskläde från Gagnef socken. Bilder tillhörande Nordiska Museet, lånade från Digitalt Museum
 
I Åhl var sömmen från början liknande de andra fast friare men det man främst förknippar med Åhls Svartstick är de lite senare helt fria broderierna. 
 
Halskläde från Åhl socken. Bilder tillhörande Nordiska Museet, lånade från Digitalt Museum
 
I början av 1900-talet kom den såkallade dekadensperioden där man efter att ha fått tillgång till importerade mönsterböcker mer och mer gick ifrån de gamla mönstren och gjorde lite större utsvävningar i sina broderier även om de fortfarande hade stark koppling till traditionen. 
 
Halskläde från Gagnef socken. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från Digitalt Museum

Material & teknik
 
Svartsticket sys med svart silke på tätt, vitt linne. Ofta användes så tätvävt tyg att man behövde specialgjorda förstoringsglas för att kunna räkna trådarna. Senare kunde importerad bomull användas.
 
Tekniken varierar väldigt men de vanligaste stygnen är liksidig plattsöm, rutsöm, korsstygn, dubbla förstygn och tofssöm. Även flätsöm, stjälksöm och langett är återkommande. Man brukar även avsluta med att sätta en tofs i hörnen. 
 
                    
 
Liksidig plattsöm sys för att täcka ytor. I svartsticket används det oftast för att markera starkare linjer i kontrast till rutsömmen eller förstygnen alternativt för att sy små rutor som bildar olika mönster. 
 
Rutsöm sys med små vinkelräta stygn som bildar mönster likt fyrkanter, romber eller trappor. 
Svartsticksbroderi av Alicia Sivertsson med två fina och tydliga exempel på rutsöm. 
 
Korsstygn är som det låter två korslagda stygn och här används det till märkning men även dekor av olika slag.
 
Dubbla förstygn är helt enkelt en rad stygn som sedan fylls i på tillbakavägen, byt mot efterstygn om du föredrar det! 
 
Tofssömmen används till dekor och består av valfrit antal stygn som utgår från samma punkt, likt en tofs. 
 
Halskläde från Åhl socken sydd med många olika tekniker, bland andra tofssöm, flätsöm, langett, stjälkstygn och plattsöm. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från Digitalt Museum
 
Flätsöm liknar stora korsstygn där bara kanterna korsas. Kan sys både enkel eller dubbel.
 
Stjälksömmen har använts främst i broderierna från Åhl där sömsättet är friare. 
 
Langett syns oftast som avslutande kant på arbeten men i Svartsticket används det dekorativt. "Piggarna" kan antignen vändas inåt eller utåt beroende på vilket uttryck man är ute efter. 
 
Äldre exempel på Svartstick från Gagnef socken med många olika sömsätt representerade. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från Digitalt Museum
 

Lämna in ditt bidrag
 
Landskapssömmen är ett projekt där målet är att ge nytt liv till gamla traditioner, att uppdatera våra förmödrars hantverk för att åter välkomna dem in i vardagen istället för att låta dem glömmas bort längst in i linneskåpet. Jag vill helt enkelt ta bygdebroderiet in i 2000-talet, och jag vill ha din hjälp till just det!  
  • Den 3:e varje månad släpps en ny söm i ett matigt inlägg där vi kikar på historia, karaktär samt traditionella färger, tekniker och material. Det är även i det här inlägget du har chans att lämna ditt eget bidrag.
  • Under månadens gång jobbar vi med våra alster. Det finns inget krav att det måste röra sig om broderi, inspireras av sömmen och tolka det helt fritt! Det skulle vara superintressant att se tolkningar i helt andra tekniker som foto, teckning, lera eller text. 
  • Den 25:e är sista dagen att skicka ditt bidrag för att komma med i sammanställningen. Gärna med både bild och lite text där du förklarar hur du tänkt och vad du inspirerats av. Lämna en kommentar med länk till bidraget du lagt upp på blogg eller Instagram alternativt maila text och bild till hejrangifers@gmail.com
  • Den 28:de sammanställs alla bidrag i ett samlingsinlägg här på bloggen. 
Det är alltså i det här inlägget du lämnar en kommentar med länk till ditt bidrag. Genom detta ger du även mig tillåtelse att dela det vidare i samlingsinlägget.  
 
Halskläde från Leksand socken. Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad från Digitalt Museum
 

Källor
Svartstick av Anna Hådell, utgiven på LTs förlag 1980
 

Januari: Järvsösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Februari: Blekingesöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Mars: Anundsjösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
 
Broderi - Landskapsbroderi - Landskapssöm - Svartstick
Josefin

Åh, svartstick är så snyggt! Gillar skarpt dom där stramare designerna, även om de mer fria är fina också! Jag har ju inte kommit mig för att brodera än, nån av landskapssömmarna, men jag har en plan för dom! Ska se om jag inte kan börja med att skissa upp lite vad jag tänkt.

Fast blev ju lite sugen på att göra ett halskläde, bara för att det är snyggt! Men frågan är ju om jag kommer använda det...

Svar: Visst är det! Så häftig söm :) Håller med dig där, tycker de fria är vackra men det är de strama detaljerade designerna som inspirerar mig mest här! Tänker att ett halskläde är minst lika fint på väggen som runt halsen om det är så att du inte använder det sedan :)
Jenny

Maria Ho

Åh svartstick är sååå vackert! Det är kanske dags att göra ett försök. På engelska heter det "blackwork" och det finns massor av spännande moderna varianter:
https://www.pinterest.se/cherylkirsten/contemporary-blackwork/?lp=true

Svar: Kan inte annat än att hålla med! Hade varit superkul om du vill hänga på :D
Jenny

Linnéa

Åhh vad kul! Har varit så kär i denna söm sedan Alicia visade upp den på sin blogg ^^ Har redan hittat lite inspiration till vad jag skall göra, men vet inte om jag hinner att ge mig på den i broderiform denna gång. Så det blir antagligen något med svart tusch istället.

Svar: Vad roligt! Detta är ju en söm som jag tror kan göra sig bra i många tekniker, ska bli spännande att se vad du hittar på :D
Jenny

Helga

En av mina favoritsömmar!

Svar: Vad kul! Tycker den är himla häftig själv :)
Jenny

Fredrikapåvinden

Åh svartstick är SÅ fint! Och Jenny jag vill bara säga att jag uppskattar verkligen tiden du lägger ner på det här projektet och att skriva inläggen. De är både informativa, pedagogiska, personliga och inspirerande. Så fint arbete! <3

Svar: Men åh Fredrika, tack vad glad jag blir för dina fina ord!<3
Jenny

Julia

Åh vad snyggt och galet hur tidslöst det känns, kanske just på grund av det svarta och grafiska. Hos mina svärföräldrar finns ett broderat skynke som döljer kökshanddukar (Vad tusan heter det??) och jag ser på det med helt nya ögon tack vare dig! Har analyserat och tycker det är en kombo av svartstick och Blekingesöm ;) Så tack för att du lär oss som hänger här så mycket!

Svar: Ja men eller hur! Det känns som något som skulle kunnat komma upp idag lika gärna som för flera hundra år sedan. Häftigt hur vissa saker aldrig går ur tiden :) Vad kul att du både lagt märke till och analyserat paradhandduken som det heter :D Låter som en intressant kombo, ta gärna kort och visa nästa gång du är där!
Jenny

Mathilda

Jag älskar det här projektet och har hela året tänkt att jag ska delta. Men har varken haft tid eller rätt inspiration fören nu. Jag älskar verkligen den här sömmen och även om det blev något helt annat än broderi den här gången.

http://theadventuresofmathilda.blogg.se/2018/april/vaggbonad-av-macrame.html

Svar: Vad roligt att höra! Och så kul att du hittade både tid och inspiration den här månaden! :)
Jenny

Alicia

Här här här kommer mitt bidrag!
http://aliciasivert.blogspot.se/2018/04/broderad-one-line-drawing-sjalvportratt.html