Norrlandsresan: Vägen norrut

Dag 1: Brålanda - Söderfors.
12/8 49 mil
 
Så var den här tillsist - dagen för avresan!
Jag började dagen lugnt och kom inte iväg förrän efter 10. Snabba stopp i Götene och Sala, däremellan en lite längre paus i Örebro där jag köpte denna resedagboken. Jag kom inte så långt som jag hade planerat idag, men vad gör det? Har ju ingen tid att passa. Tror morgondagen kommer bjuda på mer spännande vyer när jag kommer ut till höga kusten. Idag har mest varit en transportsträcka till den riktiga resan egentligen. 
Nattlogi blir rum 206 på Söderfors herrgård, ett gammalt bruk i fin miljö. Rummet är helt okej, även om jag verkar få dela det med en fluga. Kvällen kommer spenderas med netflix och imorgon drar jag direkt efter frukost.
Imorgon kommer jag också hamna längre norrut än jag någonsin varit. Häftigt!

Update: En timme senare gick strömmen så netflix blev en kort historia... Aja. Får sova istället och hoppas det är åtgärdat i tid för morgondagens dusch.
 
Dag 2: Söderfors - Skellefteå
13/8 70 mil
 
Dagen började med efterlängrad dusch och sedan frukost i herrgårdsbyggnaden. Enkel med god - och matsalen var helt fantastisk! När jag skulle checka ut gav hon mig först ett högre pris än vad jag hade bokat för men jag vågade säga till! Orimligt stolt över detta!
 
Färden bar vidare och dagen bjöd på orimligt mycket besvikelse. Körde förbi en skylt som sa "E4:an är tråkig - ta kustvägen istället" så det gjorde jag. Vilket jävla skämt! En smal, gropig 50-väg mitt i skogen. Med kustutsikt bara små glimtar. Skuleskogens parkering var knökfull och Naturkompaniets outlet även det en besvikelse. Har haft mycket ångest idag. Hela resan hittills har ärligt talat varit en besvikelse. Höga kusten är säkert fint om man semestrar här. Men från vägen är det mest som vilken väg som helst. Och klassiska höga kusten bron var som uddevallabron fast lite längre. 
Imorgon anländer jag till Kiruna iallafall och semestern kan börja på riktigt. Sedan blir vägen hem roligare - det vet jag ju sedan förra året. 
Hoppas jag slipper strömavbrott ikväll bara...
 
Min frukostvy på herrgården. Detta är Östra flygeln, där jag också sov. 
 
Det var alltså mina dagboksanteckningar för de första två dagarna. Dagen efter började semestern på riktigt precis som jag förutspådde, men det får vi prata mer om nästa gång. 
De första dagarna var verkligen en besvikelse. Visst hade jag klart för mig redan från början att resan upp mest skulle bli en transportsträcka och att det var hemresan som skulle bjuda på turistande, men det kom ändå som något utav en käftsmäll efter all planering och all längtan. När jag ser tillbaka på det i efterhand kan jag se det fina ändå. Söderfors herrgård var en superfin plats jag hamnade på av en slump. Jag är sedan tidigare fascinerad av bruksmiljön och att köra igenom klungorna med arbetarbostäder och se herrgården trona rakt fram var mäktigt. Jag fick rum i ena flygeln och sov gott trots att det i just lilla Söderfors skulle gå och bli strömavbrott hela kvällen och natten. På morgonen var jag den enda pigga gästen och fick därför äta helt ensam i den fantastiskt vackra matsalen. Supermysigt! Alla bilder i inlägget är förresten från herrgården, har dock bara mobilbilder därifrån för kameran orkade jag aldrig packa upp. 
 
När jag närmade mig Skellefteå kände jag tröttheten och bestämde mig för att stanna där om jag fick något rum. Det var faktiskt där jag gick in och frågade utan att ha bokat, som jag skrivit om tidigare att jag blev så stolt över. Och man kan ju lugnt säga att det lönade sig, resans både billigaste hotell och godaste frukost! 
 
Blev störtförälskad i det här taket. 
 
Har ni varit med om liknande resor? Sådana som varit besvikelser i stunden men som känns fina i efterhand?
Norrland 2017

Veckan som gått: 38/2017

Veckan i korthet
Vad snabbt veckorna går nu! Det känns ju som att jag knappt hinner publicera en veckosammanfattning innan det är dags att skriva ihop nästa. Den här veckan började med en stressig måndag men har sedan flutit på lugnt. Det märks verkligen att hösten är här för min kreativitet sprakar igång igen. Dels rent konkret men också tankemässigt. När jag inte har suttit med ett broderi har jag antingen planerat för andra projekt eller funderat och analyserat om olika delar av livet. Jag har också funderat en hel del om just broderi, vilket ni får läsa mer om senare i veckan. 
I helgen blev det en tur i för mig nya skogar med en fylld svampkorg och en blöt hund som resultat. Inga nyheter där alltså. 
 
 
Höjdpunkter
  • Fick hem Kevät igen efter han varit på semester med mamma under förra helgen!
  • Broderipeppen som höll i sig under främst första delen av veckan! Skyndade med alla måsten för att sedan kunna sätta mig framför någon serie och sy.
  • Jag bestämde mig för att sluta gnälla så mycket, vilket efter några omvägar ledde till att jag funderade över saker jag är stolt över. 
  • Vilket i sin tur ledde till ett inlägg jag fick himla fin respons på <3
  • Min höstfeeling som är på topp just nu! 
  • Samt julkänslorna som fått mig att börja fundera över julklappar och leta efter adventsljusstakar som skulle passa i mina fönster.
  • Majskakor med smak av parmesan (dessa) som jag knaprat på hela veckan. SÅ galet goda alltså! 
  • Min lilla paraplyaralia som fått en riktig växtspurt såhär på höstkanten.
  • Jobbveckan rullade på och kändes ovanligt kort! 
  • Får knappt plats i skafferiet längre på grund av all torkad svamp. Och ännu mer blev det plockat den här helgen. Kommer klara mig ända till nästa höst, känner mig rik! 
  • Har bestämt mig för att jag ska äta veganskt under hela oktober, riktigt peppad på detta! Kanske någon som vill hänga på?
  • Lagade en helt magiskt god sötpotatisgratäng! Körde efter detta receptet om någon är sugen, fast bytte fetaosten mot 200g chevre.
  • Sprang på en nästan perfekt rund häxcirkel av blek taggsvamp ute i skogen! Så jädrans häftigt. 
Skapande
Som jag redan nämnt lite överallt - broderi! Har fått klart min bottensöm som från början skulle vara väldigt enkel, men som utvecklades mer och mer när jag aldrig riktigt kände för att sluta. Nu är det bara en massa trådar kvar att fästa men det ska jag nog bli klar med ikväll! 
 
Från bloggvärlden
Veckan som kommer
Jag har inga större planer. Behöver komma ikapp med lite städ och tvätt men annars tänker jag även denna veckan ge mig själv så mycket tid som möjligt för skapande. 
 
Hur har er vecka varit?
Veckosammanfattning

Jag är så jäkla stolt över mig själv

Jag vill att alla ni som läser det här tar en stund och bara reflekterar över hur bra ni är. Hur långt ni kommit i livet. Hur jäkla fantastiska människor ni är, allihop. Det gjorde jag igår när jag var ute på kvällspromenaden med Kevät. Jag gick där och tittade upp på stjärnorna med ett stort jäkla leende på läpparna och insåg hur stolt jag faktiskt är över mig själv. Över den jag kämpat för att bli. Över valen jag gjort. Det finns så mycket med mig själv som jag inte tycker om, som jag klankar ner på. Det känns ofta som om jag står och stampar och aldrig kommer någonstans. Jag ser bara mina problem. Det är så enkelt att bara fokusera framåt och inte reflektera över det som varit, eller att bara se fel när man väl kollar tillbaka. Men när jag verkligen tänker på det har jag kommit så långt och klarat så mycket. Jag har så mycket att vara stolt över. 
 
Hur ensamt det än har varit har jag alltid gått min egen väg. Många gånger har jag önskat att jag kunde passa in mer. Vara lite mer som alla andra och inte alltid vara den udda fågeln på kanten. Men jag har aldrig kunnat det, jag har alltid varit en person som skaver lite och jag är stolt över det idag. Stolt över att jag inte lät mig formas.
 
Jag slutar aldrig utmana mig själv. I stort som smått ser jag alltid till att ge mig själv nycklar för att utvecklas. Jag tänjer gränserna för vad jag kan och vågar. Från att välja en mössa med fyra färger när jag vill lära mig sticka till att ensam åka iväg på en 450 mil lång roadtrip. Jag ger mig fan på att klara något och kämpar tills jag gör det.
 
När jag insåg att min dröm inte längre kändes lika viktig hade jag mod nog att släppa taget om den och då också totalt ändra mina mål och hela min livsstil. 
 
Jag har genom åren varit stark nog att ge en andra chans, men också släppt taget om människor när det blivit nödvändigt. Jag har insett att alla inte är menade att följa dig livet ut, de kanske gör sin nytta en kort tid. Jag har lärt mig att blod inte alltid är tjockare än vatten och att man inte måste älska, eller ens tycka om, personer bara för att det finns ett släktband. Men jag har också lärt mig att det finns gråzoner, inga relationer är helt i svart och vitt.
 
Jag identifierar mina svagheter och kämpar för att ändra dem. Det finns drag hos mig jag föraktar, delar av mig som inte stämmer in på personen jag vill vara. Jag känner till dem och jag jobbar aktivt på att ändra de tankesätten. Jag är en så mycket bättre och mer accepterande människa idag än jag var för bara ett par år sedan. 
 
Jag klarar inte bara av att ha ett jobb, jag sköter det riktigt bra också. Efter studenten var jag arbetslös ett år innan jag började på min nuvarande arbetsplats. Jag mådde riktigt dåligt och min sociala fobi var på sin peak. Jag var ett vrak och var helt säker på att jag inte skulle klara av att ha ett jobb, att jag inte skulle komma upp ur sängen varje dag. Och det var kämpigt i början, minst sagt. Jag hade så mycket ångest första halvåret att jag varje dag lagom till förmiddagsrasten var så svettig att mitt hår såg ut som om jag precis kommit ut ur duschen. Jag grät varje kväll och ville dö varje gång jag råkade göra något fel. Men det vände sakta men säkert och nu 2,5 år senare har jag fortfarande ett jobb. Ett jobb jag trivs bra med, även om vissa dagar fortfarande är svåra. 
 
Jag vågar störta in i saker med hela mitt hjärta. Jag har aldrig varit bra på att göra saker halvhjärtat. Jag kastar mig in i nya projekt och jag ger allt. 
 
På vilka sätt är du stolt över dig själv? Berätta gärna i en kommentar, eller skriv ännu hellre ett eget inlägg! Mer stolthet behövs i bloggvärlden tycker jag.