Om bloggtystnad och ett broderat citat

 
Det har varit tyst här det senaste, en kort förklaring är att saker krånglat så mycket att jag inte orkat annat än att stänga ner och begrava mig i ångest. Nu krånglar fortfarande allting men jag mår iallafall bättre och har mer ork att hantera det. Vad som hållt mig flytande har varit skapandet och jag har på 1,5 vecka startat upp tre nya projekt (varav ett är klart, och det är det vi ska kika på idag!) och planerat för flera andra. Jag gick från botten direkt in i något sorts kreativt flow och det har också smittat av sig till bloggen som jag planerar ska få ett ordentligt uppsving, men det tar vi en annan dag för nu vill jag visa vad jag sysslat med de senaste dagarna! 
När jag läser eller lyssnar på böcker skriver jag alltid ner citat jag gillar. Ibland skriver jag in dem i min citat-bok, ibland hamnar dem i bokinläggen och ibland bara måste jag göra något mer av dem. Detta citatet var ett sådant som verkligen fastnade och i tisdags när jag var ute på kvällspromenad med Kevät, långt efter min vanliga sovtid, slog det mig att det skulle bli ett broderi. Fylld av kreativitet började jag leta i mina mönsterböcker och satt sedan och ritade upp mönster tills ögonen gick i kors. Mönstret till dessa bokstäver tog jag från Märkboken av Elsie Svennås, kan verkligen rekommendera att ni kniper åt er dessa om ni springer på dem! Själv fyndade jag dem i farmors källare, en magisk plats man aldrig lämnar utan ett par kassar material! 
 
Citatet kommer från boken Hilma av Anna Laestadius Larsson. Den handlar om den mycket speciella och intressanta konstnärinnan Hilma af Klint. Mer om boken skriver jag i nästa boksammanfattning, men under tiden kan ni läsa mer om den här och mer om Hilma här
 
Broderiet är sytt med bara korsstygn och materialet är vad jag kunde hitta i gömmorna, vilket blev pärlgarn på aidaväv. Egentligen är garnet på tok för tjockt så stygnen blev väldigt tjocka och klumpiga, men jag tyckte det blev riktigt bra ändå! Det gjorde också att felstygnen knappt syns vilket blev ett plus, noggrannheten lät jag inte ta allt för stor plats då detta handlade mer om skaparglädje än ett perfekt resultat. Ett tankesätt jag försöker få in i det mesta jag gör, perfektionist som jag är i grunden. 
 
Monteringen är väldigt provisorisk då jag helt enkelt inte vet hur man gör, just nu är den uppspänd med häftmassa direkt på ramens bakstycke. Men tills den får något bättre öde gör den sig riktigt fin där i guldramen på sekretären. 
Nästan löjligt nöjd är jag! 
 
Detta blir också ett bidrag till Sypeppen som den här månaden roddas av Josefine
Broderi - Feminism - Korsstygn - Sypeppen