En liten katt vid namn Matilda

Lite hastigt och lustigt sådär gick jag ju och blev kattägare här i sommar! Jag har alltid varit rakt igenom hundmänniska och det är först sista året jag har börjat se tjusningen i dessa djur. Tidigare har katter toppat min lista på lömska djur (som även består av duvor, ekorrar och krabbor) och jag har inte precis varit rädd, men ändå lite nervös runt dem. Iallafall började tankarna spinna kring ifall inte jag också skulle kunna ha katt lagom till mamma skulle hämta hem sina kattungar. Det var just bara tankar, egentligen trodde jag inte för en sekund att jag faktiskt skulle skaffa en. Hur som helst, en dag när jag slösurfade runt snubblade jag över en annons för en grå liten katt med mycket bister uppsyn. Jag hade fortfarande inte en tanke på att faktiskt skaffa katt men den där lilla Matilda, som hon heter, ville inte lämna min hjärna. När jag ett par veckor senare satt hemma hos mamma berättade jag om Matilda för henne och hennes kompis som också var där, antagligen mest för att de skulle förklara vilken genomusel idé det var. En kvart senare hade jag skickat in ett intresseformulär. 
 
Jag har adopterat Matilda från organisationen Djurens Chans som finns i Göteborg, Stockholm och Örebro. De tar hand om och försöker hitta hem åt katter och kaniner som hamnat på fel plats i livet. 
Jag skulle som sagt inte alls ha katt, men jag kunde bara inte släppa henne. Allting de hade skrivit om henne kändes så rätt, och kom igen - är hon inte bland det sötaste ni sett? Jag hade sån galen ångest innan jag skulle åka och hälsa på henne, innan jag skulle hämta henne och också de första veckorna hon var hemma. Kunde verkligen jag ta hand om en katt? Skulle hon verkligen trivas? Hur skulle Kevät reagera? Skulle hon låta så mycket att hon störde grannarna? Jag sov knappt på flera veckor och var något utav ett nervvrak, men sedan föll saker sakta men säkert på plats och nu är hon en självklar del i min lilla familj.
 
 
Hon är helt fantastisk när man tänker på hennes bakgrund. Hon är ungefär ett år gammal, ingen vet tyvärr exakt och jag har inte riktigt bestämt mig än vilket datum som ska få bli hennes födelsedag men det är troligtvis runt juli-augusti. Hon växte upp på en gård med en hög andra katter. De som bodde där flyttade och lämnade då alla katter kvar. Gårdsägaren ville hyra ut igen och då var katterna ett problem, han började skjuta av "skadedjuren" när en tjej övertalade honom att hon skulle få lite tid på sig att mata och fånga in de som var kvar. Det var Matilda och och fyra andra katter i samma ålder, varav en var dräktig. 
Detta var i april, och när hon flyttade hem till mig i början av juli hade hon förutom sin skakiga uppväxt också bott i tre olika jourhem. 
 
Det har varit så himla häftigt att följa henne dessa sju veckor hon bott hos mig. Varje dag har har jag kunnat notera framsteg och jag är så nyfiken på hur hon kommer vara om ytterligare sju veckor. Sju månader. Ett helt år. Mitt hjärta smälte när hon blev skrämd av ett ljud och hon istället för att som vanligt springa in under soffan bara sprang några meter bort och sedan vände sig för att se vad det var. Eller när hon vågade stryka sig mot mitt ben istället för att i sista stund ändra sig och stryka sig mot en möbel i närheten. Eller när hon började komma och möta mig och Kevät i hallen när vi varit ute, och sedan dess alltid hälsar på honom först. Eller när hon förra helgen för första gången hoppade upp i soffan hemma hos mamma. Eller igår, när hon höll ögonkontakt med mig i fem sekunder utan att ens tveka. 
 
 
Trots sin osäkerhet på det mesta här i livet är hon den värsta lilla kelgrisen jag någonsin mött. Hon skulle helst ligga på min bröstkorg och spinna hela dagarna om hon fick. Börjar man klappa henne på magen kastar hon sig på rygg och ser sådär nöjd ut som bara hon kan. Fast allra helst ska man klia henne runt käken. 
Hon ser ut som en liten köttbulle med ben, men är egentligen inte tjock. Det är helt enkelt hennes ben och huvud som är lite för små för kroppen, troligtvis på grund av inavel. Hennes favoritplats här hemma växlar lite, först var det en utdragen låda i skåpet i vardagsrummet, sedan en kartong på golvet och nu springan mellan dynorna i soffan. Jag tycker det är så fint, att hon hittar sina trygga platser närmare och närmare, från att vara gömd på hög höjd till att ligga helt öppet.
 
När hon leker vill hon helst att man kastar iväg en leksak som hon kan springa efter, när hon kommer fram välter hon över på sidan, håller fast leksaken med framtassarna och börjar sparka på den med baktassarna. Det kan vara det sötaste jag sett någonsin. 
Annars är laserpekare och fjädervippor roliga, och att brottas med Gösta - en av mammas kattungar. Jag tvekade kring om det skulle funka att ha med mig henne när jag åker hem till mamma, som jag ju ofta gör på helgerna eftersom jag trivs bättre i ett hus ute i skogen än i en lägenhet. Men till min stora lättnad funkar det hur bra som helst nu när hon vant sig, och hon var också där medan jag var på norrlandssemestern. 
 
Ja men ni hör ju, den där lilla fjanten har redan charmat mig totalt. I skrivande stund sitter jag i soffan med Kevät vid sidan och Tilda ihoprullad på bröstkorgen. Det är lite svårt att se vad jag skriver men vad gör det. Jag är så glad att jag vågade ge mig in på det här äventyret som är kattägarskapet. Är så glad att det slumpade sig så att just hon hamnade hos just mig. Att hon fick chansen att lära sig vad det innebär att alltid vara varm, torr, mätt, trygg och älskad. 
 
Matilda

Mina fynd från symässan

Som jag nämnde häromdan blev det i helgen inte mindre än två turer till Sy- och Hantverksmässan i Göteborg! Jag åkte dit förberedd med en lista på saker att kika efter och kom därifrån utan att ha prickat av en endaste grej men lyckades ändå ha påsar att bära på. Hm. Jag tänkte därför att vi skulle ägna oss åt lite materialistisk lycka idag, och kanske kan ni hjäpa mig komma på något bra att skapa av mina inköp! 

Har har vi då hela lasset! Inte överväldigande mycket förvisso, men helt andra saker än jag hade tänkt mig. 
Planen var att kika efter en ny liten sax, långa KnitPro ändstickor i 5.0mm samt garn till en koft/ponchogrej jag hittat ett fint mönster till. Är dock glad att jag inte hittade något bra garn till den där ponchon för nu har jag så mycket annat att sticka innan som känns ännu roligare! Förutom planerna för några av garnerna på bilden (kommer till det längre ner!) håller jag just nu på med en sjal och har en till i kö, plus att jag snubblade över ett mönster i söndags som jag kunde börja på direkt med garn jag hade liggandes! Nej hörrni, nu babblar jag på väldigt. Ska vi kika lite närmare på fynden istället? 

Tre härvor handfärgat garn blev det! Två Softa från LullUll av JennyPenny i färgerna Forrest Dew och Space Jam. 
Har dock ingen plan alls för dessa! Kanske ett par vantar eller en mjuk tubhalsduk/krage? Kanske blir det sockar, det beror dock lite på hur det går för härva nummer tre som ska bli min sock-debut! Det är i färgen björk från Garnlycka. Var nästan omöjligt att välja ut en härva där, så galet mycket fint hade hon packat upp! Men budgeten lät mig tyvärr inte plocka med hela köret. Denna ska bli sockar som sagt! Har tänkt testa mönstret Fiskargubben av Mia Dehmer. Tycker de ser så gosiga ut! 

På tal om gosigt kunde jag inte hålla mig från dessa två nystan! Det mjukaste någonsin! Garnet är Hanneli från Sandnes garn och jag köpte det från Knit and Purl. Tror det ska få bli ett par mjuka handledsvärmare i första hand, så får vi se vad som bli över! 
Sedan (eller ja, innan - för det var faktiskt mitt första köp) gick jag och förälskade mig i det regnbågsfärgade pärlgarnet och då det var sista dockan kunde jag inte låta bli. Och när jag inte ville krångla med växel fick jag ju snällt fylla resten av femtiolappen med andra färger, hehe. 
 
Sist men inte minst är detta garnkit! Också från LullUll av JennyPenny. Vart helt kär i räven, och när jag såg tassarna på insidan handen var det ju inget att fundera på. Sedan kom jag hem och läste beskrivningen... Vi kan ju säga så här - jag kommer lära mig mycket nytt på dessa vantar iallafall! 
 
Så här i efterhand är jag riktigt nöjd över mina fynd! Är himla taggad på att sticka upp hela den här högen, vad jag än bestämmer mig för att göra! 
 
Har ni några roliga projekt på gång?

Om garn, resor och ett svårt hejdå

Hej på er! 
Nu sitter jag hemma i min lägenhet igen efter lite mer än två veckor på vift. Imorgon är det dags att gå till jobbet igen och försöka komma tillbaka till vardagslunken. Semestern har varit intensiv och känslosam. Fruktansvärd och fantastisk.
 
Vad jag inte riktigt orkade berätta i mitt tidigare inlägg var att jag första semesterdagen skulle avliva min ena hund. Cola, som efter jag flyttade bodde kvar hos min mamma, fick somna in efter att kroppen helt enkelt la av mer och mer. Han som funnits med i mer än halva mitt liv. Han som var både min jobbiga lillebror och min bästa vän. Han som var den jobbigaste och mest envisa hund jag någonsin träffat. Han som gav mer kärlek än jag trodde var möjligt. Han som alltid fanns nära när jag behövde någon som mest. Jag sa redan för ett år sedan att jag trodde han skulle få vara med på en jul till, men inte två. Men fan vad jag hoppades att jag skulle ha fel. 
 
Dagen efter åkte jag med blandade känslor på semester. En roadtrip norrut i landet. Upp längs höga kusten till Kiruna där jag stannade några dagar hos en vän och sedan inlandsvägen ner. 457 mil slutade resan på och inte mycket blev som jag hade planerat innan. Men vad gör det när det blev urbra ändå! Har sett så mycket fantastisk natur och gjort saker jag aldrig trodde jag skulle våga. När jag smält det lite ska jag visa och berätta allt, jag lovar! 

Jag avslutade resan lite tidigare än planerat och i tisdags kväll rullade jag in på gårdsplanen hemma hos mamma. Där blev det ett par lugna dagar med svampplockning, tvätt och katt-gos. Både fredagen och lördagen bjöd på turer till Göteborg och Sy- och Hantverksfestivalen som pågått där i helgen. Råkade bli lite mer (och helt andra) inköp än jag hade tänkt mig men jag är riktigt nöjd över allting och tänkte visa er senare i veckan! 
 
Efter mässan igår tog jag djuren och åkte hem. Jag hade gärna haft lite längre semester men både Kevät och Matilda verkade väldigt nöjda över att vara på hemmaplan igen. Kvällen igår och hela dagen idag har mest gått åt till måsten. Vattnat, storhandlat, delat upp färskfoder, packat upp, sorterat in tvätt, betalat räkningar, lagat en massa mat, sorterat all post och klippt klor. Ska med andra ord bli oerhört skönt att krypa ner i soffan nu med en stickning och någon bra serie. 
 
 
Har ni haft en bra helg?