Nej tack, jag vill inte ha dina normer

 
Jag har alltid vetat vad jag vill. Även om det jag vill få ut av livet såklart har ändrats genom åren har bilden för stunden alltid varit klar. Jag har vetat vad jag vill, och vetat vad jag inte vill. 
Jag har bara aldrig accepterat detta.
 
Jag har alltid gått min egna väg, gjort vad som kännts rätt för mig och struntat i vad andra försökt få mig till. Jag har aldrig direkt fallit för grupptryck, kanske mest för att jag sällan haft någon grupp som tryckt något på mig. Men det är en annan diskussion. Jag har alltid vetat vad jag vill, men så djupt hatat detta. Önskat att jag velat något annat, velat samma sak som alla andra. Kunnat rätta mig i ledet och inte alltid sticka ut. 
 
 
Jag har alltid önskat att jag kunde nöja mig med normen. Bara smälta in och följa strömmen istället för att ständigt bryta upp nya stigar. Så enkelt det hade varit om man bara kunde se ut som alla andra, bete sig som alla andra och drömma samma drömmar som alla andra. 
 
Men vem är egentligen den här alla andra? För jag tror att riktigt många är som mig egentligen. Vet inte riktigt vad dem vill så de gör som alla andra. Svensson-deluxe: att inte störa, inte gå mot strömmen, rätta sig i ledet. Tänk hur många det finns som för sent i livet hittar sig själva, eller som kanske aldrig hinner göra det. Så många som är duktiga och gör vad de ska istället för vad de vill. Gör vad samhället säger istället för vad hjärtat skriker. 
 
 
Det är först nu jag har börjat acceptera mig själv, acceptera att jag aldrig kommer kunna klämma in mig i normen, och det känns så himla bra. Jag har låtit mina drömmar få blomma ut och ta all den plats de behöver. Jag vet starkare än någonsin vad jag vill få ut av livet och med försiktiga steg tassar jag i den riktningen. Det är så himla okej att vara jag, prick lika okej som att vara någon annan. Jag tänker sluta anpassa mig själv efter livet och börja anpassa livet efter mig. Det kommer bli en långsam resa men en dag tänker jag vara där, där jag helt och fullt kan vara trygg i att vara jag. Där inga normer någonsin mer ska få mig att tvivla eller må dåligt. 
Helga

Woho, fuck jante! ;)