En uppmaning inför julen

Idag är det första advent. Nedräkningen har börjat. Första ljuset tänds och snart vänds det blad i almanackan. Om bara några dagar plockas årets adventskalender fram. Jakten på den perfekta granen ligger bara runt hörnet och innan vi vet ordet av är dagen här. Julafton. En dag som trots mina 21 år väcker blandade känslor. Det är en dag av glädje, firande och gemenskap. Men det är också en dag av ångest.
 
Jag minns min barndoms jular med främst två känslor. Hoppfullhet och besvikelse. Hur jag i förväg inte kunde låta bli att hoppas, kanske är det just denna julen som ska bli sådär härligt idyllisk? Kanske är det just i år allting ska bli perfekt? Julmaten blir god, alla älskar sina julklappar, snön gnistrar utanför fönstret, brasan sprakar i kaminen, julmusiken surrar tyst i bakgrunden, huset är fyllt av skratt och kärlek och alla är så uppfyllda av högtidens glädje att flaskorna med innehåll starkare än julmust helt glöms bort.
 
Dagen börjar med tassande. Försiktiga rörelser, inga ogenomtänkta ord som kan förstöra. Kanske kanske kan dagen bli just sådär om jag bara är duktig nog, om jag är perfekt kanske allt blir perfekt. Hoppet stiger, han är på bra humör. Kanske blir det i år ändå. Kanske kanske. 
 
Den krossande besvikelsen när ljudet kommer. Ljudet av korken som skruvas upp. Ljudet av drömmar som grusas, skjuts upp ännu ett år. Ännu fler ljud ju längre dagen går. Alla ljud jag hatar mest. Bråk. Skrik. Ljudet av porslinstomtar som faller. Den där rösten. Den där mjuka, slöddriga rösten som skrämmer mig mer än något annat. Den där som säger snälla saker men på en sekund kan bytas mot ilska. Ljudet av ännu en jul.
 
Än idag finns den där känslan, känslan av att jag måste göra allt perfekt. Se till att alla har det bra. Att allting blir förstört om jag inte gör nog. Förra året höll jag på att gå in i väggen lagom till jul. Jag jobbade mer än heltid och så fort jag kom hem var det presenter som behövde göras, paket som behövde slås in, julgodis som behövde bakas, mat som behövde förberedas. Jag gick runt hela dagarna med en så stark ångest av att jag inte gjorde nog. Att jag inte hann med. Men vet ni? Ingens jul förstördes av att jag bara hann göra fem sorters chokladtryfflar istället för sju, att brödet inte hann bakas, att paketen inte platsade i en inredningstidning eller att granen aldrig kom upp. I år hoppas jag den känslan håller i sig när vi börjar närma oss julafton, känslan av att det blir bra ändå. 
 
Förra veckan skrev Wilda ett inlägg i samarbete med Vit Jul och det är detta jag vill lyfta idag. Gå in och läs hennes inlägg och skänk några kronor till hennes insamling. Det behöver inte vara mycket, ett paket pepparkaksdeg kan vara det som gör hela julen för en grupp barn. För allt för många barn kommer julen som ett enda stort paket av ångest och initiativet Vit Jul kämpar för att ändra på detta. Kämpar för att öppna ögonen på vuxna och uppmanar till att slopa alkoholen under julen men skapar också trygga platser och aktiviteter för barnen.  
 
Snälla, skippa alkoholen i år - särskilt om ni firar i närheten av barn. Var den där vuxna som fortsätter vara sig själv hela dagen. Som finns där. 
 
Vad är era känslor och tankar inför julen? 
 
Fredrikapåvinden

Vilket viktigt och fint skrivet inlägg! Så viktigt att lyfta just det här! Jag tycker nog att det mesta med julen känns mysigt och fint. Men de jular när jag varit ledsen över något har jag upplevt varit ganska jobbiga just för att det finns de där förväntningarna om att allt ska vara glatt, fint och lättsamt och då känns det så extra sorgligt att vara ledsen.

Svar: Tack så mycket!<3 Det ligger verkligen något i det du säger, på julen "ska" man vara glad och må bra. Är något fel mår man ännu sämre för att man har de förväntningarna på sig.
Jenny

Linnéa

Julen har alltid varit en trevlig högtid för mig även om det inte alltid har blivit precis så som jag har tänkt mig. Att få träffa de släktingar som jag vanligtvis inte brukar träffa och få möjlighet att umgås med personer som står mig nära. Men i år känns den bara som ett stressigt moment som skall klaras av. I år infaller julen på en lördag, vilket gör att det "försvinner" en hel helg i december. Vilket gör att de många födelsedagar som skall firas måste firas på ett antal färre helger än vanligt. Plus att jag har en massa skolarbeten som måste göras :/ Så i år bestämde min familj (eller rättare sagt min mamma och jag) oss för att skippa allt vad det heter med lussekatts- och peppakaksbak, mest för att slippa stressen. Men julen känns också lite jobbigt för att en nära släkting är väldigt dålig och vi vet inte om hon överlever till jul :(

Svar: Det känns som en hel del mest ser julen som ett stressmoment i år? Kan se min egna mamma som exempel, hon är oftast mer taggad än en tomtenisse men i år har inte ens adventsljusstakar kommit upp. Jag hoppas iallafall att du får en lugn, härlig jul utan allt för mycket stress och måsten. Så tråkigt att höra om din släkting också, jag hoppas hon bättrar sig tillräckligt för att kunna fira julen om än litegrann. Tack för att du delade med dig<3
Jenny

Helga

Jag har ganska blandade känslor inför jul. Roligt för att alla mina systrar samlades (nu är det en som bor en bit bort som firar med sin familj bara) och god mat och allt det där + jobbigt för det blev oftast någon form av tjaffs och förstörd stämning. Har fått ångestattacker åtminstone en jul. Förra julen var väldigt speciell för då berättade vi för våra familjer på julafton att vi skulle få barn. Det var också den bästa julafton jag varit med om på väääldigt länge på grund av ett uppbrott i familjen. Den här julen kommer bli väldigt speciell också eftersom det är första julen med vår fina dotter :)

Kram!

Svar: Det känns som en av de stora "riskerna" med julen, eller hur man ska säga. Man ska samlas en massa människor, det är lite press på att allting ska bli idylliskt och trevligt. Bara det att allas version av den perfekta julen skiljer sig lite och i olikheterna bildas tjafs. Är väldigt generaliserande nu, vet ju såklart inte alls hur din familj är. Men jag tror det är ett vanligt scenario på julafton. Tack för att du delade med dig av dina tankar och känslor!
Önskar er en riktigt fin jul med nya familjemedlemmen. Kram<3
Jenny

Julia

Jag tillhör de få men lyckliga som växt upp helt utan alkohol i familjen. Mina föräldrar kallar sig inte nykterister utan är bara helt ointresserade av alkohol. Är så himla glad över det nu i efterhand. Jag har för det mesta positiva känslor inför julen men just i år blir det så himla konstigt. Jag har ett studentboende och kommer bo hos mina föräldrar (i min gamla stad) före och efter jul för att kunna jobba extra (blomsterbutikernas högsäsong nu...) och får verkligen ingen lust att pynta, fixa, och frossa i julen när jag ändå inte kommer vara kvar här där jag är nu över jul. Känns liksom onödigt. Men det gör det hela väldigt kravlöst också. Fast längtar så tills jag bor på ett och samma ställe som inte känns som ett mellanrum i livet så jag kan gå loss på julen! ;) Hoppas verkligen du kan få julstämning och att allt hamnar på en lagom och mysig nivå i år! :)

Svar: Vad härligt! Är ju tyvärr allt för många som inte har den lyxen. Heja dina föräldrar! Förstår att det känns konstigt inför jul med boendesituationen. Har lite samma känslor själv. I början av nästa år flyttar jag till en ny lägenhet så i huvudet vill jag ju bara pynta där och har redan lämnat mitt nuvarande boende. Vill liksom mest ha julen överstökad så februari kommer snart, haha. Hoppas iallafall att du får en riktigt härlig jul och inte jobbar så hårt att du inte hinner njuta av den!
Jenny

Wilda

Åh, allra finaste Jenny <3 Det skär i hjärtat och samtidigt blir jag stärkt i det jag gör och kämpar för. Tack för att du kämpar vid min sida. Tillsammans gör vi skillnad och kanske läks våra inre barn på vägen? <3

Svar: Jag hoppas och tror att vi kan bidra till en stor skillnad bara genom att vi inte tänker hålla tyst. Tack själv för att du kämpar vid min sida, och för att du länge inspirerat mig och tillslut hjälpt mig våga höja rösten<3 Jag tror våra inre barn kan läkas, om än ha kvar sina ärr.
Jenny

Mamma

<3<3<3<3<3<3<3<3