Landskapssömmen juni - Hallandssöm

Hej allihop! Idag står det en stor trea i kalendern och vid det här laget vet ju vi alla att det betyder ny söm! I juni ska vi ta oss an ett tema jag både längtat efter och fasat lite för - nämligen Hallandssömmen! Jag har efter mina efterforskningar totalt ändrat min tidigare bild av Hallandssömmen då jag lärt mig att det traditionella uttrycket skiljer sig väldigt från vad som återskapats under 1900-talet. När man tog gamla mönster och istället komponerade ihop dessa till dukar eller löpare förvandlades traditionen till något mer lekfullt och modernt. Nog om det, nu är det väl änna dags att kasta oss in i den här sömmen?
 

Historia
 
Hallandssömmen utvecklades från sent 1700-tal till sent 1800-tal. Likt både Järvsö- och Delsbosömmen gjordes broderierna på hängkläden och örngott - eller pudevar som de kallades. En stor skillnad är dock att dessa hängkläden i Halland ofta hängde vågrätt istället för lodrätt som var vanligare i de ovan nämnda sömmarna. 
Dessa kläden hängde inte alltid uppe utan togs fram vid högtider och andra festligheter. 
 
Hängkläde broderat 1860. Bild tillhörande Nordiska museet, lånad via DigitaltMuseum
 
Hängkläde och pudevar var två viktiga komponenter i en kvinnas brudkista. Inför bröllopet skulle bruden väva en brudräcka. 65 cm bred och 14-20 meter lång. Från denna räcka lintyg skulle det klippas bröllopslakan, pudevar, brudsärk och brudgumsskjorta. Kvar fanns en bit tyg på 2-10 meter som delades på bredden för att få två smala längder där den ena broderades och gjordes till hängkläde medan den andra behölls vit och lades längst ner i brudkistan för att senare en dag användas till hennes liksvepning. 
 
Pudevar broderat 1869. Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 
Det ansågs finast om bruden själv både beredde linet, vävde, sydde och broderade men man kunde också hjälpas åt flera stycken. Då hängklädena var så långa kunde flera brodera samtidigt och man gjorde då klart den enas för att sedan hjälpas åt med den andres. I storbondefamiljer kunde det bli en pigas lott att väva tyget som sedan lämnades över till någon av traktens duktigare brodöser som skötte nålen för en liten peng. 
Ett av de kändare namnen är Beata Christiansdotter i Gällinge som broderade ett hängkläde på runt 40 timmar och tog betalt 12 shilling per mönstergrupp. 
 
Bild tillhörande Nordiska Museet, lånad via DigitaltMuseum
 

Karaktär
 
De flesta hängkläden var uppbyggda med mönstergrupper. I mitten tronade i regel ett livsträd med initialer och årtal och sedan kom några fler större motiv som bands ihop eller ramades in av rankor och slingor av olika slag. Oftast var motiven spegelvända så båda sidor såg likadana ut. Längst ner avslutades hängklädet med frans. 
 
Tydligt exempel på hur man jobbade med mönstergrupper. Mitten av hängklädet är mönstret näst längst till vänster, det är extra dekorerat samt pryds av initialer och årtal. Broderat 1853. Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 
Man blandade trådbundna sömsätt med fritt uppritade motiv vilket ger Hallandssömmen en på samma gång lekfull som stram känsla. Ofta utgick man från en kopp eller ett fat som man ritade av. Denna kunde sedan fyllas med bottensömmar, rutmönster eller kanske byggas ut till en stjärna. 
 
Detaljbild på hängkläde broderat 1853. Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 
Många socknar utvecklade sina egna karakteristiska drag men ett antal symboler återkommer i de flesta hängkläden. Den största symboliska inspirationskällan var Bibeln och generellt var motiven mer religösa i norra Halland medan det fanns en större variation längre söderut. 
  • Ringar och rundlar symboliserar världsalltet och oändligheten.
  • Kransar står för evigheten.
  • Vinrankor används ofta för att rama in enskilda motiv eller hela broderiet vilket symboliserar sammanhållning men det är också en symbol som kan tolkas till måttfullhet eller självbehärskning. 
  • Druvklasen står för människans strävan att bli en god kristen, när det är broderat på bröllopsnattens pudevar är det även en symbol för förhoppningen om många barn i det nya äktenskapet. 
  • Kronan står för himmelriket efter döden. 
  • Livsträdet symboliserar livet. Det står ofta upphöjt på någon sorts fundament vilket symboliserar att vi ska vara rädda om livet. 
  • Stjärnan tolkas som Betlehemsstjärnan och är en ledsagare för att hitta vägen till den rätta tron. 
  • Timglaset står för livets och tidens flyktighet.
  • Hjärtat symboliserar som vanligt kärleken.
 
Till höger ett exempel på livsträd som står på en upphöjd bas av rutor. Broderat 1858 av Beata Christiansdotter. Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 

Material
 
Man broderade på linne som var starkt blekt för att hjälpa till att lysa upp i de mörka stugorna. 
Man använde i regel flertrådigt bommullsgarn men även något broderi gjort med lintråd har hittats. 
Färgen på broderiet var starkt rött i en nyans som hellre gick åt det lila hållet än det orangea. I södra Halland användes ibland även blått samt i några få fall vitt. I modernare tolkningar ser man däremot blått i nästan varje broderi.
 
Broderi tillhörande Handarbetets Vänner, foto Alicia Sivertsson
 

Teknik
 
Man blandade trådbundna och precisa tekniker med uppritade fria mönster. Vanliga stygn som användes var flätstygn, kedjestygn, stjälkstygn, langettstygn, diamantstygn, hallandskors samt bottensömmar av olika slag. 
 
Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 
                  
 
Flätsöm används både som dekor och för att täcka större ytor. I Hallandssömmen sys den oftast väldigt tätt och används där man i många andra fall skulle sytt plattsöm. 
 
Kedjestygn, stjälkstygn eller langett ramar ofta in bottensömmarna. De två första kan också användas till stjälkar eller konturer av olika slag. 
 
Diamantstygn och hallandskors är varianter av korsstygn och används för att skapa mönster och dekor. 
 
Bottensömmar kan varieras i oändlighet men grundar sig i ett uppspänt rutnät som fästs fast samt får inflätade trådar för att skapa olika mönster. Används för att täcka större ytor med mindre garn än om man fyller hela fältet. 
 
Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 

Lämna in ditt bidrag
 
Landskapssömmen är ett projekt där målet är att ge nytt liv till gamla traditioner, att uppdatera våra förmödrars hantverk för att åter välkomna dem in i vardagen istället för att låta dem glömmas bort längst in i linneskåpet. Jag vill helt enkelt ta bygdebroderiet in i 2000-talet, och jag vill ha din hjälp till just det!  
  • Den 3:e varje månad släpps en ny söm i ett matigt inlägg där vi kikar på historia, karaktär samt traditionella färger, tekniker och material. Det är även i det här inlägget du har chans att lämna ditt eget bidrag.
  • Under månadens gång jobbar vi med våra alster. Det finns inget krav att det måste röra sig om broderi, inspireras av sömmen och tolka det helt fritt! Det skulle vara superintressant att se tolkningar i helt andra tekniker som foto, teckning, lera eller text. 
  • Den 25:e är sista dagen att skicka ditt bidrag för att komma med i sammanställningen. Gärna med både bild och lite text där du förklarar hur du tänkt och vad du inspirerats av. Lämna en kommentar med länk till bidraget du lagt upp på blogg eller Instagram alternativt maila text och bild till hejrangifers@gmail.com
  • Den 28:de sammanställs alla bidrag i ett samlingsinlägg här på bloggen. 
Det är alltså i det här inlägget du lämnar en kommentar med länk till ditt bidrag. Genom detta ger du även mig tillåtelse att dela det vidare i samlingsinlägget.  
 
Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 

Källor
 
Hallandssöm av Britta Johansson. Utgiven på LTs förlag 1977.
 
Hallandssöm - Hängkläden och pudevar från norra Halland av Inger Skantze-Ärlemalm och Irene Karlsson. Utgiven av CAL förlaget. 
 
 
 
Bild tillhörande Hallands kulturhistoriska museum, lånad via DigitaltMuseum
 

Januari: Järvsösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Februari: Blekingesöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Mars: Anundsjösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
April: Svartstick - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Maj: Delsbosöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Juni: Hallandssöm
Hallandssöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm

Samlingsinlägg maj - Delsbosöm

Hej hörrni! Jag vet att jag borde hitta på något nytt att börja dessa inlägg med men det får bli en annan gång för HUR galet är det inte att maj redan är slut?! 2018 rushar förbi och snart är vi redan vid halvårsstrecket. 
Maj är alltid en hektisk månad inför sommaren vilket även märkts på bidragsskörden men nu snuddar vi snart vid ledighet och handarbete ute i solen! Nog babblat, ska vi ta och kika?


Klara knåpade ihop ett mönster som jag tycker ser ut som en underbar sommarstugetapet! 
 
 
Min mamma Lena satsade på dubbla bidrag den här månaden med sin rosenskära som påminde henne om sömmen och en slingrande ranka som skulle passa ypperligt som tapetbård! Jag börjar ana ett tema på Delsbobidragen här!
 
Själv broderade jag en jeansjacka som ni kan se mer av här. 
 

Det var allt för den här gången! Snart är det dags för en ny söm att sätta tänderna i, hoppas ni är lika taggade som jag! Kika in igen på söndag isåfall! 
 

Januari: Järvsösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Februari: Blekingesöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Mars: Anundsjösöm - presentationsinlägg och samlingsinlägg
April: Svartstick - presentationsinlägg och samlingsinlägg
Maj: Delsbosöm - presentationsinlägg 
Delsbosöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm

Min Delsbosöm - från skiss till färdigt broderi

Hur stört är det inte att maj redan börjar gå mot sitt slut? Jättestört tycker jag! Det här året går verkligen rekordsnabbt. Men nu var det inte tidsuppfattningar vi skulle prata om idag, utan jag tänkte visa upp mitt bidrag till månadens landskapssöm
 
Just Delsbosömmen var en av de sömmar jag redan hade en plan för när jag drog igång projektet - det skulle bli på en jeansjacka! Då var visionen dock stora bulliga blommor upp mot nacken, men när jag började skissa fastnade jag för en slingrig ranka istället. 
 
Mönstret är väldigt inspirerat av ett mönster ur boken Delsbosöm av Märta Brodén men ritat på frihand av mig. 
 
Var inte det enklaste att varken föra över mönstret på det tjocka jeanstyget eller spänna sybågen med alla kraftiga sömmar. Eller det enklaste att sy för den delen, med knappar och ärmar ivägen hela tiden. 
 
Men till sist blev det klart! Måste säga att jag blev riktigt nöjd med den olikfärgade blomman även om det inte var planerat så. Garnet jag använde var gammalt arvegods som jag bara hade en docka av, och när jag beställde nytt i samma färg var nyansskilladen lite väl stor för att det skulle funka. 
 
Det är sytt med tre trådar moulinégarn, två trådar för konturerna till blomman. Det röda är DMC 498 och det orange/aprikosa Anchor 638. Har använt mig av plattsöm, stjälkstygn och schattérsöm. 
 
 
Jackan är en second hand-köpt Cheap Monday i storlek M. Den kommer finnas till salu på min webshop senare i år om inte någon av er vill lägga vantarna på den redan nu. 
 
 
Lägg också gärna märke till min nya fina vattenkanna! Känns så lyxigt med en sådan efter över ett år med en petflaska att vattna med, och färgen gör ju att man blir glad varje gång man ser den! 
 
Det var allt jag hade att visa idag! Nu har jag precis börjat fundera över mitt bidrag för juni vilket blir en söm jag både längtat efter och fasat för hela året, men mer än så säger jag inte just nu! 
 

 
 
Tänk på att det på fredag är sista dagen att skicka in era bidrag för maj! Mer info finns i det här inlägget.
Broderi - Delsbosöm - Landskapsbroderi - Landskapssöm